Tänk på de fina människor du har runt omkring dig. De är en riktig välsignelse, och jag ber att Gud ska fortsätta välsigna dem. Bibeln är full av verser som påminner oss om att vara tacksamma och välsigna andra, inte bara de närmaste, utan även familj, vårt land och våra medkristna. "Herren välsigne dig och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid." (4 Mos. 6:24-26) Vi ska också be för våra pastorer som Gud verkar genom. "Ty du, Herre, välsignar den rättfärdige, du omger honom med nåd som med en sköld." (Ps. 5:13) Och det slutar inte där. Gud vill att vi ska välsigna alla, även de som kanske behandlar oss illa. "Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte." (Rom. 12:14)
Lyssna, Herre, skona mig, Herre, bli min hjälpare!
Du vände min dödsklagan i dans, du tog av mig sorgens dräkt och klädde mig i glädje.
Av David, en psalm. Om godhet och rätt vill jag sjunga, Herre, jag vill sjunga till din ära.
Hylla Herren, hela världen, brist ut i jubel och sång!
Sjung till lyra för Herren, låt lyrans strängar klinga!
Du skall fira veckohögtiden, när du skördar det första av vetet, och likaså bärgningshögtiden vid årsskiftet.
Därefter skall du låta det gå sju veckor. Från det att säden börjar skäras skall du låta det gå sju veckor,
och sedan skall du fira veckohögtiden till Herrens, din Guds, ära med frivilliga offergåvor, så stora som du frivilligt kan ge, allt efter vad Herren, din Gud, välsignar dig med.
Den dagen skall vara en minnesdag för er. Ni skall fira den som en Herrens högtid; i släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar den.
Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, sjung hans lov över hela jorden. Må havet brusa och allt det rymmer, fjärran länder jubla och de som bor där.
Men ni skall få sjunga, så som man sjunger under en natt då man helgar sig till högtid, ni skall få glädja er som när man med flöjtspel går upp till Herrens berg, till honom som är Israels klippa.
Hör hur segerropen skallar, jubel stiger från de trognas läger: Herrens hand har visat sin kraft.
En tacksägelsepsalm. Hylla Herren, hela världen,
tjäna Herren med glädje, träd fram inför honom med jubelrop!
De skall prisa Herrens namn, hans namn är det enda upphöjda, över jord och himmel är hans majestät.
Han har gjort sitt folk mäktigt, till ära för alla sina trogna, för Israel, det folk som står honom nära. Halleluja!
Herre, du är min Gud, jag vill lova dig och prisa ditt namn. Du har utfört dina allvisa planer, dina löften från fordom står orubbligt fast.
Herren har i sin hand en bägare med jäsande kryddat vin. Han räcker den åt var och en — alla gudlösa i landet måste dricka, också dräggen måste de svälja.
Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur slam och dy. Han ställde mig på fast mark, mina steg gjorde han trygga.
Halleluja! Prisa Herrens namn, prisa Herren, ni hans tjänare,
ni som står i Herrens tempel, på förgårdarna till vår Guds hus.
Prisa Herren, ty han är god, lovsjung hans namn, ty det är ljuvligt.
Du låter mig undslippa fienden, du rycker mig undan angriparen och räddar mig från våldsmän.
Kom, låt oss jubla till Herrens ära och hylla vår klippa, vår räddning!
Låt oss träda fram inför honom och tacka, hylla honom med sång och spel!
Ty en stor Gud är Herren, en stor konung över alla gudar.
För körledaren. Av Asaf.
Jubla inför Gud, vår styrka, höj hyllningsrop till Jakobs Gud!
Stäm upp musik, slå på tamburin, spela ljuvligt på lyra och harpa!
Och Esra fortsatte: »Gå nu hem och njut av god mat och sött vin och dela med er åt dem som inte har kunnat förbereda någonting. Ty denna dag är helgad åt vår Herre. Var inte bedrövade. Den glädje Herren ger är er styrka.«
När Jerusalems mur skulle invigas hämtade man leviterna till Jerusalem från alla platser där de bodde för att fira en invigningsfest med lovsång och med musik av cymbaler, harpor och lyror.
och tala till varandra med psalmer och hymner och andlig sång. Sjung och spela för Herren av hela ert hjärta,
Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan.
Halleluja! Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, sjung hans lov i de trognas församling.
Israel skall glädjas över sin skapare, Sions folk skall jubla över sin konung.
Med dans skall de prisa hans namn, till tamburin och lyra skall de sjunga hans lov.
Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.
Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett:
»Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.«
Några fariseer i folkmassan sade då till honom: »Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.«
Han svarade: »Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.«
För körledaren. En psalm av David.
Jag vill tacka dig, Herre, av hela mitt hjärta, vittna om alla dina under.
Av David, när han spelade vansinnig inför Avimelek, som drev bort honom.
Jag vill alltid prisa Herren, ständigt sjunga hans lov.
Stolt ger jag Herren äran, de betryckta hör det och gläds.
Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst.
Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.
Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus.
Så vill vi genom honom ständigt frambära lovsång som ett offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.
För körledaren. En sång, en psalm. Hylla Gud, hela världen,
spela och ära hans namn, ära honom med lovsång!
Säg till Gud: Väldiga är dina verk! För din makt kryper dina fiender,
hela världen tillber dig, spelar till din ära, lovsjunger ditt namn.
Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, sjung till Herrens ära, hela världen!
Sjung till Herrens ära, prisa hans namn, ropa ut hans seger dag efter dag!
Förkunna hans ära bland folken, bland alla människor hans under!
Av David. Lova Herren, min själ, hela mitt jag vill prisa hans heliga namn!
Lova Herren, min själ, minns allt det goda han gör:
Låt dem stå med skuld, o Gud, låt deras planer fälla dem! Stöt bort dem för deras många synder — de trotsar dig!
Då sjöng Mose och israeliterna denna lovsång till Herren: Jag sjunger till Herrens ära: stor är hans höghet och makt. Häst och vagnskämpe vräkte han i havet.
Herren är min kraft och mitt värn, han blev min räddning. Han är min Gud, honom vill jag prisa, min faders Gud, honom vill jag lovsjunga.
Tacka Herren med sång, lovsjung vår Gud till lyra,
han som täcker himlen med moln, som skänker regn åt jorden och låter gräset gro på bergen,
han som ger föda åt djuren, åt korpens skrikande ungar.
Halleluja! Prisa Herren, min själ!
Jag vill prisa honom så länge jag lever, lovsjunga min Gud så länge jag är till.
Av David. Jag vill tacka dig av hela mitt hjärta, inför gudarna sjunga ditt lov.
Jag faller ner, vänd mot ditt heliga tempel, och prisar ditt namn, du som är god och trofast. Du har gjort långt mer än du lovat.
De skall tala om din härlighet, ditt höga majestät, och de under som du gör vill jag besjunga.
De skall prisa din fruktansvärda makt, och din storhet vill jag förkunna.
De skall ropa ut din stora godhet och jubla över din trofasthet.
och ge de sörjande i Sion huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorgdräkt, lovsång i stället för modlöshet. De skall kallas »rättfärdighetens träd«, som Herren planterat för att visa sin härlighet.
och trumpetarna och sångarna stämde samtidigt och samstämmigt upp en sång för att prisa och tacka Herren, och trumpeter, cymbaler och andra instrument började ljuda, och man prisade Herren: »Ty han är god, evigt varar hans nåd« — då fylldes huset, Herrens hus, av ett moln,
så att prästerna inte kunde förrätta sin tjänst: Herrens härlighet uppfyllde templet.