Tänk dig, hela naturen, himlen, jorden, havet, allt – Gud skapade det. Precis som det står i Andra Moseboken 20:11, vilade Gud på den sjunde dagen efter att ha skapat allt på sex. Det är verkligen något att reflektera över. Vilken otrolig kraft och kärlek!
Allt var perfekt från början. När du ser något vackert i naturen, stranden, träden, bergen, känn tacksamhet för Guds skapelse. Det är en gåva till oss. Det är lätt att glömma bort i vardagen, men ta dig tid att uppskatta det.
Gud är värd all vår beundran och lovsång. Han förtjänar vår respekt och vördnad. Domedagen kommer, det är viktigt att komma ihåg. Låt oss ära Gud, han som skapat allt, himlen, jorden, havet och källorna. Det är en påminnelse om hur små vi är och hur stor Han är.
Varje gång du njuter av naturen, tänk på Skaparen. Låt det vara en stund av eftertanke och tacksamhet. Det är så lätt att ta allt för givet. Dela din uppskattning med andra, sprid glädjen över Guds skapelse.
Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.«
Du låter gräs växa för boskapen och örter till människans tjänst. Så frambringas föda ur jorden
Fråga djuren, de kan lära dig, himlens fåglar kan ge dig svar.Fråga markens kryp, de kan lära dig, havets fiskar kan upplysa dig.Finns det någon av dem som inte vet att detta är Herrens verk?Han har alla varelsers liv i sin hand, varje människas ande.
Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de?
Och om du ser att din oväns åsna har segnat ner under sin börda, får du inte lämna honom utan hjälp: du måste hjälpa honom att lasta av djuret.
men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer.
»Jag upprättar nu ett förbund med er och era efterkommandeoch med alla levande varelser som finns hos er, fåglar, boskap och alla vilda djur, alla som gick ut ur arken.
Vargen och lammet betar tillsammans, lejonet äter hö som oxen. Och jord är ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg sker något ont eller vrångt, säger Herren.
Gå till myran, du late, se hur hon gör och bli vis.Hon har ingen härskare över sig, ingen fogde eller furste,ändå skaffar hon föda om sommaren, samlar sin mat vid skördetiden.
Otaliga är dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du skapat.
För mitt folk skall jag den dagen sluta ett förbund med de vilda djuren, med himlens fåglar och markens kräldjur, och båge och svärd och krig skall jag utplåna i landet, så att de får bo i trygghet.
Skulle då inte jag bekymra mig om Nineve, den stora staden, där det bor över 120 000 människor, som inte ens kan skilja på höger och vänster — och dessutom många djur.«
Om du får syn på ett fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta både modern och ungarna.Ta ungarna, men låt modern flyga. Då går det dig väl, och du får leva länge.
Sex dagar skall du arbeta, men den sjunde dagen skall du upphöra med arbetet, så att din oxe och åsna får vila och slavkvinnans son och invandraren får hämta krafter.
Då skall vargen bo med lammet, pantern ligga vid killingens sida. Kalv och lejon går i bet och en liten pojke vallar dem.
men det sjunde året skall du låta marken vila och ligga i träda. Då kan de fattiga i ditt folk få sin föda från den. Det som blir över kan de vilda djuren äta. Så skall du också göra med din vingård och dina olivträd.
Ni skall inte äta ett självdött djur. Ge det att äta till invandraren i dina städer eller sälj det till en utlänning. Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud. Du skall inte koka en killing i moderns mjölk.
ty viltet i skogen är mitt, alla djur bland de väldiga bergen.Jag känner alla fåglar i skyn, alla markens smådjur är mina.
Som en herde vallar han sin hjord. Han tar upp lammen i sin famn och bär dem i sina armar, han driver tackorna varligt.
Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom.Du lät honom härska över dina verk, allt lade du under hans fötter:får och oxar, all boskap, och markens vilda djur,
Och han sade till dem: »Om någon av er har en son eller en oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp dem, även om det är sabbat?«
Öknen gav jag henne till hem, sin boplats fick hon på saltjord.Hon ler åt stadens larm och hör ingen åsnedrivare hojta.Hon söker efter bete i bergen och letar upp varje grön fläck.Är vildoxen villig att tjäna dig och stanna om natten vid din krubba?
Vilda djur, schakal och struts, skall prisa mig, för att jag frambringar vatten i öknen, floder i ödemarken, så att mitt folk, det utvalda, får dricka,
Han gick fram och hällde olja och vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom.
Det står ju i Moses lag: Du skall inte binda ihop munnen på oxen som tröskar. Skulle Gud bekymra sig om oxar?
På dina offer kan jag inte klaga, dina brännoffer får jag dagligen.Men jag behöver inga tjurar från ditt stall, inga bockar ur dina fållor,
Människans öde och djurens är ett och detsamma: hon dör som de. Samma livsande bor i dem båda. Människan är inte förmer än djuren. Allting är tomhet.
Där bygger skriktrastar bo och lägger ägg, ruvar och kläcker tryggt sina ungar. Där samlas också glador i flockar.
Han svarade: »Om någon av er har ett får och det faller ner i en grop på sabbaten, griper han då inte tag i det och drar upp det?Hur mycket mer värd än ett får är inte en människa. Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.«
Kon och björnen betar tillsammans, deras ungar ligger sida vid sida. Lejonet äter hö som oxen.
Om någon låter en brunn stå öppen eller gräver en ny brunn och inte täcker över den och en oxe eller en åsna faller ner i brunnen,skall den som äger brunnen betala ersättning till djurets ägare, men det döda djuret får han behålla.
På ett gott bete skall jag driva dem i vall. Deras ängar skall vara på Israels höga berg. Där skall de få komma till ro på härliga ängar. Saftigt bete skall de finna på Israels berg.
Så formade Herren Gud av jord alla markens djur och alla himlens fåglar och förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Varje levande varelse fick det namn som mannen gav den.
Tänk på korparna, de varken sår eller skördar, de har varken förrådskammare eller lador, men Gud föder dem. Och hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?
Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.«
Jag skall slunga dig ut i öknen, dig och Nilens alla fiskar. Du blir liggande på bara marken, ingen hämtar och begraver dig. Åt markens djur och himlens fåglar ger jag dig som föda.
Ingenstans på mitt heliga berg skall ske något ont eller vrångt, ty kunskap om Herren skall uppfylla landet, liksom havet är fyllt av vatten.
Din rättfärdighet är som väldiga berg, din rättvisa som det djupaste hav. Herre, du hjälper både människor och djur.
men de som litar till Herren får ny kraft, de får vingar som örnar. De springer utan att bli trötta, vandrar utan att mattas.
Jag förtärdes av längtan till Herrens förgårdar. Nu jublar min själ och min kropp mot den levande Guden.
Då tänkte Gud på Noa och alla de vilda och tama djur som var med honom i arken. Han lät en vind blåsa över jorden och vattnet började sjunka undan.
Herrens ängel sade till honom: »Tre gånger har du slagit din åsna — varför gjorde du det? Jag ställde mig i vägen för dig, eftersom din resa misshagar mig.Åsnan såg mig, och tre gånger har hon vikit undan för mig. Om hon inte gjort det skulle jag ha dödat dig men låtit henne leva.«
och av allt som lever, av alla varelser, skall du föra in i arken ett par, hane och hona, av varje art, så att de kan överleva tillsammans med dig.Av de olika arterna av fåglar, fyrfotadjur och markens kräldjur skall ett par av varje komma till dig, så att de kan överleva.
Om du ser att din broders åsna eller oxe har fallit omkull på vägen, skall du inte vända ryggen till utan hjälpa honom att få upp djuret igen.
På samma sätt skall du göra med dina kor och får: sju dagar skall de vara hos modern, och på åttonde dagen skall du ge dem åt mig.
han som täcker himlen med moln, som skänker regn åt jorden och låter gräset gro på bergen,han som ger föda åt djuren, åt korpens skrikande ungar.
Säg till israeliterna: Detta är de djur som ni får äta bland landdjuren:alla som har helt kluvna klövar och som idisslar, dem får ni äta.
Om du ser din broders oxe eller får som har sprungit bort, skall du inte vända ryggen till utan föra djuret tillbaka till din broder.
Fyra är det som är små på jorden och ändå visast bland de visa:myran är utan styrka men samlar sin föda om sommaren,
Av alla rena fyrfotadjur skall du ta med dig sju par av varje art, hanar och honor, och av alla djur som inte är rena skall du ta ett par, hane och hona —också av himlens fåglar sju par av varje art, hanar och honor — så att de kan överleva på jorden.
då skall du till Herren överlämna det första som kommer ur moderlivet; allt förstfött av hankön bland din boskap skall tillhöra Herren.
men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din oxe eller din åsna eller något annat lastdjur du har, inte heller invandraren i dina städer. Din slav och din slavinna skall få vila liksom du själv.
och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där,vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom?Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom.Du lät honom härska över dina verk, allt lade du under hans fötter:får och oxar, all boskap, och markens vilda djur,
Allt som lever och rör sig skall vara er föda; allt detta ger jag er så som jag gav er de gröna örterna.Men kött som har liv, det vill säga blod, i sig får ni inte äta.
Hon är hård mot sina ungar, som om de inte var hennes egna. Det rör henne inte om hennes möda är förgäves.Gud har förmenat henne klokhet, inte gett henne något förstånd.Men plötsligt far hon upp och kan skratta åt häst och ryttare.Är det du som ger hästen hans styrka, har du klätt hans hals med fladdrande man?Får du honom att dåna fram som en gräshoppssvärm? Hans stolta frustande väcker förfäran.På slagfältet skrapar han ivrigt med hoven och spränger fram mot väpnade skaror.Han skrattar åt faran och darrar inte, ryggar inte tillbaka för svärdet.
Mina stadgar skall ni hålla. Du skall inte låta två djur av olika slag i din boskap para sig. Du skall inte så två slags säd i din åker. Du skall inte bära kläder som är vävda av två slags garn.
Tre är det som rör sig ståtligt, fyra som har ståtlig gång:lejonet, starkast bland djuren, som inte viker för någon,den kråmande tuppen och bocken och kungen i spetsen för sin här.
Vem vet om människornas livsande stiger uppåt, mot höjden, medan djurens sjunker neråt, mot jorden?
Gud sade: »Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.« Och det blev så.
Ty om varje varelses liv gäller att blodet är dess liv. Därför har jag sagt till israeliterna att de inte får äta någon varelses blod, ty varje varelses liv är dess blod; var och en som äter av det skall utstötas.
Man slaktar tjurar och dräper människor, man offrar får och bryter nacken av hundar, man skänker matoffer och frambär svin, offrar rökelse och hyllar avgudar. De har valt att gå sina egna vägar och njuter av sina vidrigheter.
Du låter gräs växa för boskapen och örter till människans tjänst. Så frambringas föda ur jordenoch vin, som gör människan glad, olja, som ger hennes ansikte glans, och bröd, som ger henne styrka.
Nu skapar jag en ny himmel och en ny jord. Det som varit skall man inte mer minnas, inte längre tänka på.
Kan du spänna honom för plogen, får du honom att harva på slätten?Vågar du lita på hans väldiga styrka och överlåta ditt slit på honom?Är du säker på att han för hem din säd och lämnar den på din tröskplats?Höjer sig skrikfågeln på sina vingar, är hennes vingar som hägerns och hökens?Hon lämnar sina ägg på marken, låter dem värmas i sanden,glömsk av att någon kan trampa på dem och att vilda djur kan krossa dem.
Likt boskap på väg ner i dalen fördes de av Herrens ande. Så ledde du ditt folk och skapade dig ett härligt namn.