Kategori
VERSER OM SYND
Tänk på ordet "synd". Ursprungligen betyder det att "missa målet". När vi syndar, träffar vi inte rätt, vi avviker från det som hade varit rätt att göra. Synden skapar avstånd mellan mig och Gud, men genom hans dyrbara blod, och min ånger, blir jag ren från all synd.
I Bibeln handlar synd om att bryta mot Guds lag. Som kristen vill jag inte synda. Om jag ändå gör det, går det emot mitt innersta, mot den jag vill vara, på grund av den syndiga natur vi alla bär på.
Genom Guds nåd och Jesu offer är alla synder förlåtna. Men det finns de som utger sig för att vara kristna, men som lever med dold synd. De fortsätter leva som de gjorde innan de sa sig tro, fast nu med en fernissa av fromhet. Innerst inne lever de fortfarande i synd.
"Om vi säger att vi inte har någon synd, bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss." (1 Joh 1:8-10)
Att ha synd inom sig betyder inte att jag utövar synd eller lever i synd. Skriften säger något vi alla vet – att vi fortfarande bär på följderna av en fallen natur, och att vi begår misstag. Ingen är fri från detta.
Guds gåva till oss är hans nåd. Och denna nåd, uppenbarad genom Jesus, är mycket större och har mycket mer kraft än synden. Jesus, Gud i mänsklig gestalt, kom till världen så att vi alla kan få chansen att bli förlåtna för våra synder. Han var villig att dö på korset och bära vår skuld, så att vi genom hans offer kan få evigt liv.
Ni skall inte göra någon gud att ha vid sidan om mig; gudar av silver och guld skall ni inte göra er.
Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden.Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig
Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män,inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare — ingen sådan får ärva Guds rike.
Herren, er Gud, skall ni följa, honom skall ni frukta, hans bud skall ni hålla, honom skall ni lyda, honom skall ni tjäna och hålla er till.
Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.Du skall inte göra dig någon bildstod, någon avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden.Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig
Därför skall du i dag inse och besinna att det är Herren som är Gud uppe i himlen och nere på jorden, det finns ingen annan.
Ni skall inte följa andra gudar, ingen av dem som era grannfolk dyrkar.Ty Herren, din Gud, finns mitt ibland er, och han är en svartsjuk Gud. Väck inte vreden hos Herren, din Gud, ty han kan utplåna dig från jordens yta.
Döda därför det jordiska hos er: otukt, orenhet, lidelser och onda lustar och själviskheten, detta avguderi.
Deras gudar är silver och guld, verk av människohänder.Mun har de men kan inte tala, ögon men kan inte se.Öron har de men kan inte höra, näsa men känner ingen lukt.De har händer men kan inte gripa och fötter men kan inte gå. Ur deras strupe kommer inga ljud.De som gjort dem skall bli som de, ja, alla som sätter sin lit till dem.
Men jag är Herren, din Gud, ända från Egypten. Du känner ingen annan Gud än mig, ingen kan rädda utom jag.
Folkens gudar är silver och guld, verk av människohänder.Mun har de men kan inte tala, ögon men kan inte se.Öron har de men ingen hörsel, ingen andedräkt finns i deras mun.De som har gjort dem skall bli som de, ja, alla som sätter sin lit till dem.
Om ni är ovilliga att tjäna Herren, välj då i dag vilka ni vill tjäna: de gudar som era fäder tjänade på andra sidan Eufrat eller de gudar som dyrkas av amoreerna, vilkas land ni bor i. Jag och min släkt vill tjäna Herren.«
Med vem vill ni jämföra Gud, vad vill ni likna honom vid?En gudabild som konstnären gjuter, som guldsmeden täcker med guld och förser med kedjor av silver?[---] Man väljer trä som inte murknar och anlitar en skicklig konstnär, som kan ställa upp sin gudabild stadigt.
Avgudamakarna är ingenting, deras älskade bilder ger ingen hjälp. Deras vittnen varken ser eller förstår och får stå där med skam.Vem vill göra en gud, gjuta en gudabild, som inte ger någon hjälp?Alla hans anhängare står med skam, hantverkarna är bara människor. Må de alla samlas och träda fram, de skall fyllas av skam och skräck.Smeden arbetar fram sitt verk vid härden, med hammare formar han det och bearbetar det med starka armar. Han låter bli att äta och blir trött, han dricker inget och blir kraftlös.Snickaren sträcker sitt måttband, märker ut bilden med krita och hugger ut den med stämjärn. Han märker ut måtten med passare och ger bilden mänsklig form, en praktfull gestalt som skall bo i ett tempel.Man fäller cederträd, man tar en stenek eller en ek, som får växa sig stor bland skogens träd, eller planterar ett lagerträd, som regnet ger växtkraft.Virket skall folk ha till bränsle, man har det att värma sig med och göra upp eld för att baka. Man tillverkar också en gud som man tillber, gör en gudabild och faller på knä för den.Hälften gör man en brasa av, där steker man kött, man äter sin stek och blir mätt, och man värmer sig och säger: »Vilken härlig brasa!«Av resten gör man en gud, en bild som man faller på knä för och tillber och riktar sina böner till: »Rädda mig, du som är min gud!«De har inget vett, inget förstånd, deras ögon är tillslutna så att de inte ser, deras hjärtan så att de ingenting fattar.Ingen tänker sig för, har vett och förstånd att säga: »Hälften gör jag en brasa av, jag bakar bröd på glöden och steker en köttbit och äter — skall jag nu göra resten till en vidrig avgud och falla på knä för en träklabb?«Den som tyr sig till stoft och aska lurar sig själv. Han kan inte rädda sitt liv, inte säga: »Jag har litat på en lögn.«
»Gör er då av med de främmande gudar ni har hos er och håll er av hela ert hjärta till Herren, Israels Gud.«
De gudar folken skräms av är tomhet, stockar man huggit i skogen. Hantverkare har yxat till democh prytt dem med silver och guld. De måste fästas med hammare och spik för att inte ramla omkull.De liknar fågelskrämmor på ett gurkfält, de kan inte tala, de måste bäras, de kan inte gå. Frukta dem inte, de kan inte göra något ont — och något gott kan de heller inte göra.
Nu vet jag att Herren ger seger åt sin smorde. Han svarar honom från sin heliga himmel och räddar med sin starka hand.
Människa! Dessa män hänger sig åt sina avgudabilder, de ägnar sig åt den synd som blir deras fall. Skulle jag låta dem fråga mig om råd?Tala nu till dem och säg: Så säger Herren Gud: Om någon israelit hänger sig åt sina avgudabilder och ägnar sig åt den synd som blir hans fall men ändå vänder sig till en profet, skall jag, Herren, själv svara honom som hans avguderi förtjänar.Jag skall sätta skräck i israeliterna, ty de har alla övergett mig för sina avgudabilders skull.
Alla berättar av sig själva om vad vårt besök hos er ledde till, hur ni vände er från avgudarna till Gud för att tjäna den levande och sanne Guden
Ni skall inte göra er några avgudar, inte resa stoder av trä eller sten, och inte heller får ni sätta upp någon bildsten i ert land för att tillbe vid den, ty jag är Herren, er Gud.
Förut, när ni ännu inte kände Gud, var ni slavar under gudar som i verkligheten inte är några gudar.Men nu när ni känner Gud, eller rättare, när Gud känner er, hur kan ni nu vända tillbaka till dessa svaga och ömkliga makter och vilja bli deras slavar igen?
Då mina krafter sinade vände jag mig till Herren. Min bön nådde dig, nådde ditt heliga tempel.
Låt dem ha så många beläten de vill, de som åtrår andra gudar — jag tar inte del i blodsoffren åt dem, jag tar inte deras namn i min mun.
När folket såg att det dröjde innan Mose kom ner från berget samlades de kring Aron och sade till honom: »Gör oss en gud som kan gå framför oss! Vi vet inte vart den där Mose har tagit vägen, han som förde oss ut ur Egypten.«Aron svarade dem: »Ta guldringarna ur öronen på era hustrur, era söner och era döttrar och kom hit med dem!«Då tog alla av sig guldringarna som de hade i öronen och lämnade dem till Aron.Han tog emot guldet av dem och knöt in det i en kappa. Sedan gjorde han en gjuten tjurkalv av guldet. Då ropade de: »Detta, Israel, är din Gud, som har fört dig ut ur Egypten.«
De som bor i Judas städer och i Jerusalem kommer att vända sig till de gudar som de tänder offereld åt och ropa till dem, men de har ingen räddning att ge i olyckans stund.
Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.«
Kom hit, samlas här, träd fram, ni som skonats bland folken! Utan insikt är de som bär på träbeläten och ber till en gud som inte kan hjälpa dem.
de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades.De ville gälla för visa men blev till dårar.De bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.
De andra människorna, de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk: från att tillbe demoner och gudabilder av guld, silver, brons, sten och trä som varken kan se eller höra eller gå.
Medan Paulus gick och väntade på dem i Athen blev han upprörd i sitt innersta när han såg alla de avgudabilder som fyllde staden.Han talade i synagogan till judarna och de gudfruktiga och på torget var dag till dem som uppehöll sig där.En del filosofer, både epikureer och stoiker, inlät sig då i diskussion med honom. Några sade: »Vad är det för visdomskorn den där har snappat upp? Vart vill han komma?« Och andra: »Han är tydligen en som vill införa främmande gudar.« Paulus predikade ju budskapet om Jesus och uppståndelsen.De tog honom med sig till areopagen och sade: »Kan vi få reda på vad det är för en ny lära du förkunnar?Det är besynnerliga saker som du dukar upp för oss. Nu vill vi veta vad det är fråga om.«Athenarna liksom de främlingar som bodde i staden ägnade nämligen all sin tid åt att tala om och lyssna på det som var nytt för dagen.Paulus steg fram inför areopagen och sade: »Athenare, jag ser av allt att ni är mycket noga med religiösa ting.När jag har gått omkring och sett på era gudabilder har jag nämligen också upptäckt ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er.Gud som har skapat världen och allt den rymmer, han som är herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är byggda av människohand.Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som själv ger alla liv och anda och allt.Av en enda människa har han skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de gränser inom vilka de skall bo.Det har han gjort för att de skulle söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom — han är ju inte långt borta från någon enda av oss.Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som också några av era egna skalder har sagt: Vi har vårt ursprung i honom.När vi nu har vårt ursprung i Gud, då får vi inte föreställa oss det gudomliga som något av guld eller silver eller sten, som något en människa har format efter sina idéer och med sin konstfärdighet.En lång tid har Gud haft överseende med okunnigheten, men nu ålägger han människorna, alla och överallt, att omvända sig.Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom en man som han i förväg har bestämt därtill. Det har han bekräftat för alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.«
och talade inför dem till Efron. »Om jag får säga några ord, herre: jag betalar vad marken är värd, ta emot betalningen och låt mig begrava min hustru där.«
Men ju mer jag kallar på dem, desto mer går de bort från mig. De offrar åt baalsgudarna och tänder offereld åt belätena.
Landet var fullt av gudabilder, man föll ner inför ting som människor gjort, som de tillverkat med egna händer.
De bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.
De tjänade deras avgudar och lät sig snärjas av dem.Sina söner och döttrar offrade de åt demonerna.De utgöt oskyldigt blod — blodet av sina söner och döttrar, som de offrade åt Kanaans avgudar — och landet blev vanhelgat av blodet.De blev orena genom sina gärningar och var otrogna i allt de gjorde.
Vad är det för nytta med gudabilder eftersom hantverkaren vill göra dem, dessa gjutna bilder, falska vägledare, eftersom hantverkaren tror på dem och tillverkar gudar som tiger?
Där trädde Elia fram inför hela folket och sade: »Hur länge skall ni hålla på så här och inte veta vilket ben ni skall stå på? Är det Herren som är Gud, så följ Herren, är det Baal, så följ Baal.« Men de svarade inte ett ord.
Medan Paulus gick och väntade på dem i Athen blev han upprörd i sitt innersta när han såg alla de avgudabilder som fyllde staden.
De förkastade hans lagar, förbundet han hade slutit med deras fäder och de varningar han gett dem; de följde det som var tomhet och blev själva idel tomhet, de gjorde som folken omkring dem fast Herren hade befallt dem att inte göra som de.De övergav alla bud som Herren, deras Gud, hade gett dem, och de gjorde sig gjutna beläten, två tjurkalvar, de gjorde en asherapåle, de föll ner och tillbad himlens hela härskara, och de tjänade Baal.Sina söner och döttrar offrade de på bålet, de bedrev svartkonst och spådom och hängav sig åt det som var ont i Herrens ögon och väckte så hans vrede.
Må din gudahop rädda dig när du ropar på hjälp! Nej, vinden tar dem allesammans, en vindfläkt för bort dem. Men den som tar sin tillflykt till mig, han skall få landet som egendom och ta mitt heliga berg i besittning.
»Människa«, sade han till mig, »vänd blicken mot norr.« Jag vände blicken mot norr och såg då norr om porten ett altare, och själva vredesbilden stod vid ingången.»Människa«, sade han till mig, »ser du vad de gör? De vidrigheter israeliterna bedriver här är så oerhörda att jag måste lämna min helgedom. Men du skall få se ännu värre vidrigheter.«
Alla står där i sin enfald, de förstår ingenting, guldsmeden har svikits av sin gudabild: hans beläten är bländverk, det finns inget liv i dem.De är tomhet, löjeväckande ting. I hemsökelsens stund förintas de.
Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud.
Deras gudabilder skall ni bränna. Det silver och guld som finns på dem skall du inte ha begär till och lägga beslag på. Då skulle du fångas i en fälla, ty detta väcker Herrens, din Guds, avsky.Låt inga avskyvärda ting komma in i ditt hus, då vigs du själv åt förintelse tillsammans med dem. Du måste avsky sådana vidrigheter, ty de är vigda åt förintelse.
Så säger Herren, Israels konung, han som friköper dem, Herren Sebaot: Jag är den förste, jag är den siste. Det finns ingen annan Gud än jag.Vem är som jag? Må han ge sig till känna, förklara och bevisa det för mig. Vem har i förväg kungjort det som händer? Låt dem berätta för oss vad som skall ske.
Alla står där i sin enfald, de förstår ingenting, guldsmeden har svikits av sin gudabild: hans beläten är bländverk, det finns inget liv i dem.
När det alltså gäller frågan om man får äta kött som har offrats åt avgudar, vet vi att det inte finns någon avgud i världen och ingen annan gud än den ende.Ty även om det finns så kallade gudar, i himlen eller på jorden — och det finns ju många gudar och många herrar —så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi är till.
Bel faller, Nebo sviktar. Gudabilderna lastas på dragdjur och boskap, de som burits av er lyfts nu upp och blir burna av trötta ök.De sviktar båda och faller. Ingenting kan de bära och rädda, de förs själva bort i fångenskap.
Be mig, så ger jag dig folken som arv och hela jorden som egendom.Du skall krossa dem med en spira av järn, slå sönder dem som lerkärl.«
De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen.
Under den här tiden gjorde de en kalv och bar fram offer åt avguden och höll fest i glädje över sina händers verk.Men Gud vände sig bort och lät dem dyrka den himmelska hären, som det står i profetboken: Varken slaktoffer eller andra offer frambar ni åt mig under de fyrtio åren i öknen, ni som är Israels folk.Ni bar med er Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som ni gjort för att tillbe. Därför skall jag fördriva er till landet bortom Babylon.
Han lät tillverka ett beläte, som han satte upp i Guds hus, fastän Gud hade sagt till David och hans son Salomo: »Detta hus och Jerusalem, som jag har utvalt bland alla Israels stammar, skall jag för alltid göra till hemvist för mitt namn.Jag skall aldrig mer tvinga bort israeliterna från det land jag tilldelade deras fäder om de bara håller allt jag befallt dem, hela den lag och alla de bud och befallningar som de fått genom Mose.«Manasse förledde judeerna och invånarna i Jerusalem till att göra mer ont än de folk som Herren hade röjt undan för israeliterna.
Avgudadyrkarna står med skam, de som skryter med sina maktlösa gudar. Alla gudar faller ner inför honom.
Synden ni hade gjort, tjurkalven, tog jag och brände, jag slog den i stycken och malde den grundligt till fint stoft. Stoftet strödde jag i bäcken som rann ner från berget.
Silvret och guldet som du har täckt dina snidade och gjutna gudabilder med, det skall du behandla som orent, du skall kasta ut det som något besudlat och kalla det träck. —
Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst.Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.
Ty om någon israelit eller invandrare i Israel vänder mig ryggen och hänger sig åt sina avgudabilder och ägnar sig åt den synd som blir hans fall men ändå går till en profet och ber honom rådfråga mig, skall jag, Herren, själv svara honom.
Du skall inte tillbe eller tjäna deras gudar och inte ta efter deras seder utan tillintetgöra dem och krossa deras stenstoder.
skall du akta dig för att gå efter dem i fällan sedan de själva har gått under och för att söka dig till deras gudar och säga: »Hur gjorde dessa folk när de dyrkade sina gudar? Så vill jag också göra.«Du skall inte göra som de när du dyrkar Herren, din Gud, ty allt som Herren avskyr och hatar gjorde de till sina gudars ära. De offrade till och med sina söner och döttrar i eld åt sina gudar.
De utgöt oskyldigt blod — blodet av sina söner och döttrar, som de offrade åt Kanaans avgudar — och landet blev vanhelgat av blodet.
Då sade Jesus till honom: »Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.«
Ingen tänker sig för, har vett och förstånd att säga: »Hälften gör jag en brasa av, jag bakar bröd på glöden och steker en köttbit och äter — skall jag nu göra resten till en vidrig avgud och falla på knä för en träklabb?«
»Vad tar ni er till? Vi är svaga människor precis som ni. Vi kommer med ett gott budskap till er: ni skall omvända er från dessa maktlösa gudar till den levande Guden, som har gjort himmel och jord och hav och allt vad de rymmer.
Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet,avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier,maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike.
Josia avlägsnade alla skändligheter från israeliternas alla områden och gjorde så att alla som fanns i Israel tjänade Herren, sin Gud. Så länge han levde vände de sig inte bort från Herren, sina fäders Gud.
Det var jag som förutsade och förkunnade, ingen främmande gud ibland er. Ni är mina vittnen, säger Herren. Jag är Gud,
Jag skall gå till rätta med mitt folk för all deras ondska, för att de övergav mig. De tände offereld åt andra gudar och tillbad ting de själva gjort.
Jag är Herren, detta är mitt namn. Jag delar inte min ära med någon, inte min berömmelse med gudabilder.
Men det fanns också falska profeter i Israels folk, liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare som smugglar in fördärvbringande kätterier; de kommer till och med att förneka den herre som har friköpt dem och störtar sig därmed i fördärvet.
Nej, men att det som de offrar offrar de åt demoner och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna.Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord.Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?
Tänk på det som förut var, för länge sedan. Jag är Gud, ingen annan finns. Gud är jag, och ingen är min like.
Ni vet ju att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni slavar under den ni lyder, antingen under synden, vilket för till döden, eller under den lydnad som för till rättfärdighet.
Rätta er noga efter allt vad jag har sagt er. Andra gudar skall ni inte åkalla, låt inte deras namn komma över era läppar.
Bara en vindfläkt är människorna, de dödliga endast ett bländverk. Läggs de i vågskålen höjer den sig, ja, de är lättare än luft.
Var inte förfärade, hys ingen fruktan! Kungjorde och berättade jag det inte i förväg? Ni är mina vittnen. Finns det någon annan Gud än jag, någon klippa som jag inte vet om?
Vår Gud är i himlen, allt vad han vill, det gör han.Deras gudar är silver och guld, verk av människohänder.
Förut, när ni ännu inte kände Gud, var ni slavar under gudar som i verkligheten inte är några gudar.
Av David, en psalm. Jorden är Herrens med allt den rymmer, världen och alla som bor i den.Det är han som har lagt dess grund i havet och fäst den över de strömmande vattnen.
Och om de frågar: »Varför har Herren, vår Gud, gjort oss allt detta?« skall du svara dem: »Eftersom ni övergav mig och tjänade främmande gudar i ert eget land, skall ni nu få tjäna främlingar i ett land som inte är ert.«
Inte nog med att han begick samma synder som Jerobeam, Nevats son, han gifte sig dessutom med Isebel, dotter till fenikiernas kung Etbaal, och började tjäna Baal och tillbe honom.Han reste ett altare åt Baal i baalstemplet som han hade byggt i Samaria.Achav lät också göra en asherapåle, och mer än alla de som före honom hade varit kungar över Israel handlade han så, att han väckte Herrens, Israels Guds, vrede.
Vi tänker göra som vi har sagt: tända offereld åt Himladrottningen och utgjuta dryckesoffer åt henne så som vi gjorde förr, vi och våra fäder, våra kungar och stormän, i Judas städer och på Jerusalems gator. Då kunde vi äta oss mätta, vi hade det bra och drabbades inte av någon olycka.Men sedan vi slutade med att tända offereld åt Himladrottningen och utgjuta dryckesoffer åt henne har vi lidit brist på allt, och vi har fallit offer för svärd och för svält.«Och kvinnorna sade: »Vi tänder offereld åt Himladrottningen och utgjuter dryckesoffer åt henne, och det är med våra mäns samtycke som vi bakar offerkakor med hennes bild och utgjuter dryckesoffer åt henne.«
Vem vill ni jämföra mig med och göra till min like? Vem vill ni ställa vid min sida som kan jämföras med mig?
Achas var tjugo år då han blev kung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i Herrens ögon, så som hans fader David hade gjort,utan följde i de israelitiska kungarnas spår. Han gick så långt att han gjorde gjutna beläten åt baalsgudarna,tände offereld i Ben-Hinnoms dal och brände sina söner på bål enligt det vedervärdiga bruket hos de folk som Herren hade drivit undan för israeliterna.
Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras,uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja.De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar,tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa.De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.
Dölj inte ditt ansikte för mig, visa inte bort din tjänare i vrede, du som varit min hjälpare. Stöt inte bort mig, överge mig inte, min Gud, du som räddar mig.
Hör, mitt folk, jag vill varna dig! Om du ändå ville höra mig, Israel!Ingen främmande gud får finnas hos dig, en utländsk gud får du inte tillbe.
Du skall inte tillbe någon främmande gud, ty Herrens namn är Den svartsjuke, han är en svartsjuk Gud.
Lyd noga alla dessa föreskrifter som jag ger dig, så går det alltid väl för dig och dina efterkommande, därför att du gör det som är rätt och riktigt i Herrens, din Guds, ögon.
Väktarna är alla blinda, de märker ingenting. Stumma hundar är de, som inte kan skälla, de ligger och dåsar, de älskar att sova.Men det är glupska hundar, de blir aldrig mätta. Skall de vara herdar, de som inget förstår? Alla går sina egna vägar, varenda en vill roffa åt sig.
Viss om din skönhet och ditt rykte började du hora. Du bjöd ut dina horkonster åt alla som kom förbi.Med dina brokiga kläder bäddade du på offerplatserna och horade där. [---]Av dina praktfulla smycken, det guld och silver jag skänkt dig, gjorde du mansfigurer, och med dem horade du.Dina färggranna kläder svepte du om dem, och min olja och min rökelse ställde du fram åt dem.Den mat du fått av mig — vetemjölet, oljan och honungen jag gett dig att äta — ställde du fram åt dem som ett offer med blidkande lukt, säger Herren Gud.
Ni är lydnadens barn, låt er inte styras av de begär som behärskade er medan ni ännu var okunniga.
De skall inte vända sig till altarna, som de själva har byggt, inte rikta sina blickar mot det som de gjort med egna händer, asherapålarna och rökelsealtarna.