11 Pero chënga tmojanjuabó nderado mo ndoñe ndegombre yontsemna ca, chë Jesús ainá yojtsemna ca, y María Magdalena chábioye tbojáninÿe ca tmojanuena ora.
Y Jesús tmojáninÿe ora, tmojtanadorá. Pero báseftangna imojétsejuabnaye nderado cha ndoñe Jesús yontsemna ca.
As Jesús tojánayana: —¡Nÿets̈á ndos̈buáchiyënga ca! ¿Buetayté s̈ojtsemna ts̈ëngaftangaftaca jëftsemnana? ¿Buetayté uantado ts̈ëngaftangaftaca chjë́ftsemna? ¡Moye chë básetema mánatse ca!
Pero chë uatsjéndayëngna mënts̈á chë shembásengbiama imojétsejuabnaye: “Chënga montsoyebuambná mo corente juabna ndbomnëngcá ca.” Y chca, chënga chë soyiñe ndoñe montsanos̈buaché.
Y chënga cabá ndoñe montsanos̈buaché, chca noticiama corente imojtsóyejuama y ts̈a ojnanánënga imojtsemna causa; as Jesús tojanatjá: “¿Muents̈e ndayá jasama ques̈mëbomna ca?”
Chíyeca, “bënga chë Utabná fsënjinÿe ca”, chë inÿe uatsjéndayënga tmojaniyana ora, Tomás tojanë́jua: “Ats̈e chabe cucuats̈iñe chë uajabonjana uinÿniñe ndoñe sënjinÿe, y chiñe ats̈be nts̈abuafja ndoñe sënjajué y ats̈be cucuats̈e chabe costillaca ndoñe, ndoñe quichátos̈buachiye ca.”