Louka 1 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Louka činell kava liil ap o Theofilo 1 Lačo Theofilo, boud menshe činan an i liil, hoy o Devel mashkral mende kras. 2 Yon činan pre, hoy kolla penan, kay kote pashel his oun kova lauter dikan. 3 Oun me ninna poučom i menshendar har kova lauter his, te djinap kova lauter mishto. Doleske kamau touke kova yaake pre te činell, har kova čačepah his. 4 Yaake hayveh tou, kay lauter čačo hi, hoy penan le touke. O rashay Zakari 5 Ap kava tsiro, kay o Herodes o baro ray pral o them Youdea his, djivas i rashay. Kova his yek kol rashayendar, kay kharan pen pal o rashay Abia. Leskro lab his Zakari. Oun leskri romni kharas Elisabet. Yoy hi o Aroneskre menshendar 6 O Zakari oun i Elisabet his lačo an o Debleskre yaka. Oun yon shounan ap o Debleste, oun kran lauter, hoy an o Debleskro lab činlo his. 7 Len his kek čave. Yoy nay las kek. Oun yon douy his phouro. 8-9 His i tsiro, kay boudran kol rashaya an o Debleskro baro kheer, kolendar o Zakari yek his. Oun har pash lende yaake hi, rodan le les vin, te djal yob an o Debleskro baro kheer, te rhačrell lo kasht o Debleske, hoy shoukar soungella. 10 Oun ap ko tsiro, har rhačras yob ko kasht, hoy shoukar soungella, his boud menshe vin tardo, oun mangan o Debles an. 11 Ap yek kopo his o Debleskro bolepaskro tardo ap i čači rig pash o Debleskro sonakaskro bob, kay o Zakari o kasht rhačrell. 12 Har o Zakari les dikas, las lo traash lestar. 13 Koy penas o bolepaskro ap leste: “Ma traash, Zakari! O Devel shounas tout, har tou mangal lestar, te vell t'men i ternepen. Tiri romni Elisabet lella i morsh čaves. Oun koles dess tou ko lab Yohanni. 14 Oun tiro dji stella i barhtyatar. Oun boud menshe venna barhteles pral ko ternepen. 15 Oun yob vella bares glan o Debleskre yaka. Mool oun vavar zorelo pipen piyell yob gar. Oun har yob gomme gar boldo hi, hi lo pherdo Debleskro Dourho. 16 Oun yob anell boud menshen an Israel pash o Debleste. 17 Oun yob hi pherdo Debleskri zoor yaake har o Eliya, oun yob krell i drom pre o Debleske. Oun yob krella, te lenn i dada pale i dji pengre čavenge. Oun kolla, kay shounan gar ap o Debleste, kolen anell yob pale ap o čačo drom. Oun yaake krell lo, te hi i menshen djia, kay pre hi lengro Debleske.” 18 O Zakari penas ap o bolepaskro: “Har nay djinau me, kay tiro čačo hi? Me hom i phouro morsh. Oun miri romni hi ninna phouro.” 19 O bolepaskro penas ap leste: “Me hom o Gabriel, oun me hom glan o Debleste tardo. O Devel bičras man pash toute, te penap touke kova. 20 Ap o čačo tsiro vell kova yaake, har touke penom. Tou patsal mire laba gar, oun doleske lell o Devel tiro rakepen yaake rah krik, bis te vell ko dives, kay kova lauter vella.” 21 Oun i menshe dikan ap o voudar an o Debleskro baro kheer, oun djinan gar, hoske o Zakari yaake rah an o Debleskro baro kheer ačella. 22 Oun har yob kote vin vas, nay rakras lo bouder gar. Yob hadas peskro vast, te sikrell lo lende, te nay rakrell yob bouder gar. Koy pre dikan i menshe, kay o Devel rakras leha an o Debleskro baro kheer. 23 Oun har kol divessa trouyel djan, kay yob an o Debleskro baro kheer boudras, djas lo khere. 24 Oun palle vas leskri romni Elisabet an vavar koova, oun khatras pes panč čon glan i menshengre yaka. Oun yoy penas: 25 “O Devel dikas lačes ap mande oun kras, te vell man i ternepen ap ko tsiro, har yob kamas, oun las miri ladj mandar krik.” I Maria 26-27 Ap ko tsiro har i Elisabet o shobto čon an vavar koova his, bičras o Devel o bolepaskres, o Gabriyeles, pash i terni čate. Lakro lab his Maria. Yoy djivas an o foro Nazaret. Kova hi i foro an o them Galilea. Oun kolakro pirno kharas Yosef. O Yosef his o Davideskre menshendar. 28 Oun o Gabriel vas pash late an o kheer oun penas: “Lačo dives, Maria! O Devel hi touha! Yob dikas lačes ap toute.” 29 Yoy tapras i daar, har yob yaake rakras, oun penas peske: “Hoy penell yob koy?” 30 Oun o bolepaskro penas ap late: “Ma traash, Maria! O Devel hi touke lačo. 31 Shoun, tou veh an vavar koova, oun leh i čaves. Koles dess tou o lab Yezous. 32 Kova vell i baro ray. Yob vell kharedo Debleskro čavo. Oun o Devel krell lestar i baro ray pral Israel, yaake har yek leskre phourendar, o David, o baro ray his. 33 Oun yob ačell baro ray pral o Yakobeskre menshende hako tsiro. Oun les hi penepaske pral lauter oun hakeneste. Kova ačell yaake hako tsireske.” 34 Koy penas i Maria ap o bolepaskro: “Har djal kova? Man hi kek morsh.” 35 O bolepaskro penas ap late: “O Debleskro Dourho oun leskri zoor vell pral toute. Doleske vell o ternepen o Deblestar oun vell Debleskro čavo kharedo. 36 Shoun, i Elisabet, kay tire menshendar hi, hi an vavar koova an o shobto čon. Yoy hi phouri oun latar vell penlo, kay lell li nay kek čave. 37 O Devel nay krell halauter.” 38 Koy penas i Maria: “Me kamau o Debleske koy te vell. Lauter te vell yaake, har tou penal.” Koy djas yob peske. I Maria djal pash i Elisabet 39 Pal i tikno tsiro djas i Maria yaake sik har djala an i foro an o pralstouno them Youdea. 40 Oun yoy djas an o Zakareskro kheer, oun penas: “Lačo dives, Elisabet!” 41 Har i Elisabet kova shounas, stas o ternepen an late. Oun i Elisabet vas pherdo Debleskro Dourho, 42 oun das bares gole: “Sharedi veh tou mashkral i tsele djouvyende, oun sharedo vell o ternepen an toute! 43 Har djal kova, te vell koy day miro rayestar pash mande? 44 Har me tout shounom, stas o ternepen i barhtyatar an mande. 45 Barhteli hal tou! Tou patsal, te vell kova yaake, hoy o Devel touke penas.” I Maria sharell o Debles 46 Oun i Maria penas: “Me sharau mo Debles. 47 Oun miro dji dell gole i barhtyatar pral mo Debleste. Yob hi ap miri rig. 48 Me hom gar moldo, te dikas o Devel yaake lačes ap mande. Oun kanna sharenn man i tsele menshe. Oun lengre čave penenna mandar, kay o Devel man barhteles kras. 49 Baro koova kras yob ap mande. Les hi i tseli zoor, oun leskro lab hi bareder har hako vavar lab. 50 Yob kras peskro dji pre kol phourenge oun kolengre čavenge, lauterenge, kay shounenn ap leste, oun darenn lestar. 51 Oun yob hadas peskri zoreli moussi, oun tradas kolen krik, kay kran pen kokres bares. 52 Yob las i zoor i bare rayendar krik, te vell len bouder či penepaske, oun hadas i tiknen, te venn le baro. 53 Kolen, kay bok his, das yob te rhal. Oun kol bravelen bičras lo krik. Oun yon nay lan či peha. 54 Oun yob bistras gar peskro boudepaskres, o Israel, oun kras peskro dji leske pre, 55 yaake har penas lo mare phourenge, o Abrahameske oun leskre čavenge, te vell lo lenge lačo hako tsireske.” 56 I Maria ačas triin čon pash i Elisabet. Oun palle djas li khere. O Yohanni vella boldo 57 Oun ko tsiro vas, kay las i Elisabet i ternepen. Oun kova his i čavo. 58 Lakre menshe oun kolla, kay djivan troul late, shounan kova, oun van barhteles lah pral ko baro lačepen, hoy o Devel kras ap late. 59 Pal orhta divessa van le, te činenn le o ternepen ap o mass. Oun yon kaman les ko lab Zakari te dell, yaake har leskro dad kharella. 60 Leskri day penas: “Na-a! Yob hounte lell ko lab Yohanni.” 61 Penan le ap late: “Kek tire menshendar kharell yaake.” 62 Oun yon sikran i vastentsa ap leskro dad, te penell kova, har ko ternepen hounte kharell. 63 Oun yob kamas, te anenn le leske čomone, kay nay činas yob pre. Oun yob činas: “Yob kharell Yohanni.” Koy kran lauter bare yaka. 64 Ap yek kopo nay rakras o Zakari pale, oun sharas o Debles. 65 Oun i traash vas ap lauterende, kay troul lende djivan. Oun i tsele menshe, hoy an o pralstouno them Youdea djivan, rakran pral kova. 66 Oun lauterenge djas kova an o dji, kay kova shounan. Oun yon penan: “Hoy vell dran kava ternepen?” Oun lauter patsan, kay o Debleskri zoor ap o čaveste čiddo hi. O Zakari sharell o Debles 67 Oun leskro dad Zakari vas pherdo Debleskro Dourho, oun penas kolla laba, hoy o Devel an leste čivas: 68 “Sharas o baro Debles! Yob hi o Israeleskro Devel! Yob vas pash mende, oun las men dran mari bibarht vin. 69 Yob bičras menge yek zoreles, te lell yob men dran o čilačepen vin. Oun kava vella o Davideskre menshendar. 70 Glan i rah tsiro penan i Debleskre rakepangre, 71 te lell men o Devel dran i vasta kolendar vin, kay kamenn men te marell, ava, te lell lo men dran i vasta kolendar vin, kay men gar kamenna. 72 Les his i baro dji mare phourenge oun bistras gar kova, hoy yob lentsa an o phouro tsiro vin kras oun peskro vast pre das. 73 Glan maro dadeste, o Abrahameste, das yob pes sovel, 74 te lell lo men dran i čilače vasta vin, te boudrah nay leske, oun trashah bouder gar, 75 yaake te djivas mer leske i djoudjo oun lačo djiyeha yaake rah, har djivah. 76 Oun tou miro čavo, tou veh ninna i Debleskro rakepaskro. Oun tou djah glan o Debleste, oun kreh leske i drom pre, te vell lo nay pash i menshende. 77 Leskre menshende sikreh tou, har nay vell lengri doosh krik lino, yaake te djan le gar nashedo. 78 Maro Debles hi i baro dji menge. Leskro kamlepen vell pash mende. Kova hi har o kham, hoy djal pre ap o bolepen, 79 oun vell diklo kolendar, kay hi len traash o merepastar. Kay bari momeli anell men ap o drom, kay vella o Debleskri barht ap mende.” 80 O Yohanni vas baro, oun hayvas hako dives feteder, hoy o Devel kamella. Oun yob djivas an o moulo them yaake rah, bis te vas ko dives, kay yob glan i menshende an Israel rakras. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.