2. Familjakro liil 2 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Salomo kamell o baro Debleske i kheer te krell 1 Oun o Salomo moukas 70.000 (efta-deesh-zerya) morshen vin te rodell, te venn le hidjepangre, oun 80.000 (orhta-deesh-zerya), te phagenn le i barra vin an i berge. Pral lende his 3.600 (triin-zerya-te-shob-sheel) morsha tardo. 2 Oun o Salomo bičras morshen pash o rayeste pral o foro Tirus, – leskro lab his Hiram – oun moukas leske te penell: Ab mange ap i rig har val tou miro dadeske, o Davideske, ap i rig, oun bičral leske cedertikro kasht, har kamas lo peske i kheer te krell. 3 Dik, kanna kamau me i kheer miro baro Debleske te krell, – i kheer, hoy leske hi, kay nay mangah les an, oun nay rhačrah lačo soungepaskro koova glan leste, oun čivah hako tsiro maro glan leste vin, oun rhačrah firhen leske taysarlake oun rati, ninna ap o Debleskro dives, oun ap ko dives, kay o nevo čon diklo vell, oun ap vavar bare divessa, te sharas maro baro Debles. Yob penas menge, te kras mer kova hako tsiro. 4 Oun ko kheer, hoy me kamau te krell, hounte vell baro; maro Devel hi bareder har hako vavar devel. 5 Koon nay krell leske i kheer? O tselo bolepen hi gar bares doha leske. Koon palle hom me, te krap leske i kheer? Halauter hoy nay krau, hi, te krap i platsa, kay nay rhačrah soungepaskro koova glan leste. 6 Doleske mangau tout, biče mange i morshes i lačo vasteha, kay hayvell shoukar koova te krell dran o sonakay, roup, lolo saster oun vavar saster, lole thaba, blauete thaba oun thaba, hoy hi lolo har yag. Ninna hounte hayvell lo te dell shoukar koova vin čourye dran kasht oun vavar koova. Kova te krell lo khetne kol morshentsa, kay hayvenn pen mishto ap koy boudi, oun kay pash mande hi an o them Youda oun an o foro Yerusalem, kolen miro dad, o David, mange das, te krenn le koy boudi. 7 Oun biče mange cedertikro kasht oun cipresstikro kasht oun vavar kouč kasht dran i berge Libanon! Me djinau, kay tire morsha hayvenn pen vin, te denn le i rouka. Oun me bičrau mire morshen pash tire morshende, te nay boudrenn le lentsa khetne. 8 Kote hounte vell mange boud kasht kerdo. Ko kheer, hoy me kamau te krell, hounte vell baro oun yaake shoukar, te krenn i menshe bare yaka. 9 Oun shoun, tire morshen, kay denn kol rouka tele, dau me, 20.000 (biish-zerya) gone gib, oun 20.000 gone djob, 20.000 bare khore mool oun 20.000 bare khore djet. O Hiram bičrell i liil ap o Salomeste 10 O Hiram, ko ray pral o foro Tirus, bičras i liil ap o Salomeste. Kote dren his tardo: O baro Devel kamell peskre menshen. Doleske čivas lo tout pral lende, te vess lengro ray. 11 Sharedo vell o baro Devel, kay o Israeleskro Devel hi, kova kay kras o bolepen oun i phoub! Yob das o baro rayeske, o Davideske, i gosevo čaves, kay hayvell boud, oun djinell, hoy te krell. Kova kamell o baro Debleske i kheer te krell, ninna i kheer peske, ko baro rayeske. 12 Kanna bičrau touke i morshes, koles i lačo vast hi, oun peskri boudi mishto hayvell. Leskro lab hi Houram-Abi. 13 Leskri day hi i menshendar Dan. Oun leskro dad his dran o foro Tirus. Kova hayvell shoukar koova te krell dran sonakay, roup, lolo saster oun vavar saster, barra, kasht, lole oun blauete thaba, ninna thaba, hoy hi lolo har yag, oun lačo layntikro than. Ninna nay dell lo shoukar koova vin čourye dran kasht oun vavar koova. Yob nay krell halauter, hoy tou lestar mangeh, oun boudrell khetne tire morshentsa, kay hayvenn pen mishto ap koy boudi, oun ninna kolentsa, kay boudran tiro dadeske, o baro rayeske David, ap koleste me pre dikau. 14 Miro ray, biče menge kanna kova, hoy tou penal: gib, djob, djet oun mool. 15 Mer kate dah rouka tele ap o Libanon, yaake boud har tou kameh, oun pandah len khetne oun anah len touke ap o baro pani an o foro Yaffa. Foun kotar nay moukeh len tou pral te anell an o foro Yerusalem. I boudepangre dran o vavar themma 16 Oun o Salomo moukas vin te hatsell, kitse vi-themarya an o them Israel hi. Glan i tsiro kras leskro dad, o David, kova ninna. Kanna van 153.600 (yek-sheel-panč-deesh-te-triin-zerya shob-sheel) morsha hatslo. 17 Oun yob las lendar 70.000 (efta-deesh-zerya) morsha, oun kras lendar hidjepangre, oun 80.000 (orhta-deesh-zerya) morsha, te denn le barra dran i berge vin. Oun 3.600 (triin-zerya-shob-sheel) morsha čivas lo pral lende, te boudrenn le mishto. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.