God sey, “I still get sometin wey I won tok about di wiked nashons wey surround Israel; di nashon wey distroy di land wey I give my pipol. I go rut dem from dia kountry like tree wey dem rut komot for groun, den I go save Judah pipol.
God still sey, “Even doz wey I nor suppose ponish, go drink from di ponishment cup. Abi una bin tink sey I nor go ponish una? No! Una must drink from dat cup!
Tell di sojas make dem attack Babilon. Make evribody wey sabi shot bow, surround di town so dat nobody go eskape. Una must pay dem back kon trit dem, just as dem trit odas, bikos dem dey karry body for mi wey bi di Holy One for Israel.
So, as long as mi God wey get pawa bi di God wey nor dey die, I go ponish una akordin to how una vex rish, dey jealous and as una hate my pipol rish. My pipol go know sey I dey ponish una, bikos of wetin una do dem.
just as una dey happy wen Israel skata; Israel land wey bi my own. Mount Seir pipol and all of una for Edom go die finish. Den evribody go know sey na mi bi God.’ ”
God vois bi like tonda as E dey lead en sojas wey nobody fit kount. And doz wey dey obey en kommand, many and strong well-well. Di day wey God choose go great well-well, so na who go fit survive am?
So Adoni-Bezek sey, “I don kut seventy kings hand and leg komot wons and I make dem chop food from under my tabol. But naw, God don pay mi back for wetin I do to dem.” So, dem karry am go Jerusalem and e die for der.