15 Diärom, sa vul üst üp mi önkomt, sen k klår, uk ön Rom ju dit Evangilje tö prötjin.
Diärom bed üüs Herr Gott, dat hi Aarbedslid tö sin Bârigt stjürt.
Jü heed dön, wat jü küd; jü es tövoaren kjemmen, om min Likhäm tö salwin tö min Begrewing.
Jesus said tö jam: Min Spiis es di, dat ik sin Wel död, diär mi stjürt heed, en sin Wel volbring.
Mar Paulus swåret en said: Wat måke I, dat I skroale, en mi min Hart sa swår måke? Ik sen er redig tö, ek alining mi binj tö letten, mar uk om ön Jerusalem tö sterwin, om di Nōms wel van di Herr Jesus.
En hur skel ja prötje, wan ja ek stjürt ud? Alliküs er skrewwen stånt: Wat sen jar Fet dag dâlk, diär di Frēd forkindjige, en dit Guds forkindjige.
Est mögelk, sa vul üs-t bi ju stånt, da hoald me alle Mensken Frēd.
En ha mi senderlik diärüp leid, dit Evangilje diär tö forkindigen, hur Kristus sin Nom ek bekänt wiär, omdat ik ek üp en främed Gründ begt.
Dö ik dit hold, da ud-t mi loanet; mar dö ik dit ünwellig, da es dit Amt mi dag önbetrut.
For wan er hokken gudwellig es, da es hi wel ledden, eter dit, wat hi hēd, en ek eter dit, wat hi ek hēd.