Rööp en said: Våder Abraham, wiis bârmhartig tögen mi, en stjür Lazarus, dat hi dit Ötterst van sin Finger ön Weter iindüppet, en kölet min Tung, for ik liid Piin ön dös Löög.
Se I diär foar tö: dat em bi ju rogtfârdig Frügt van en iärnsthaft Bekiring sjogt, en nem ju man ek voar tö sien: Wü hå Abraham tö Våder. For ik wel ju si: Gott kjen Abraham üt dös Stiner Biärner âpstuun let.
Man diär di Farisäer dit saag, diär höm nödigt hed, said hi bi höm salw: Wan didiärem en Profet wiär, da wust hi, hokken en watfoar en Wüf dit es, diär höm onröört, for jü es en senđnig Mensk.