27 Dü hédst min Jild ön di Wekselbank beli skuld, en wan ik da kjemmen wiär, da hed ik min Jild me di Rǟnt weder töreg fingen.
Mar sin Herr swåret en said tö höm: Dü Dögenigt en lai Knegt, wust dü, dat ik īnbarge wild, hur ik ek sen hå, en såmle wild, hur ik nönt ütstrit hå.
Diärom nem höm dit Jild van, en dö-t di, diär tin Talente hēd.
Mar wü wēt, dat wat di Wet said, dit ud al danen said, diär önder di Wet sen, omdat Alle di Müd stoppet ud, en di hile Warld voar Gott skiljig es.
Om Gerigt tö hoalden aur alle, en om di Gottloasen tö strawin foar alle Rökloasheid ön jar gottloas Wandel, hurme ja gottloas wessen ha, en van wegen al di Lästering, welk di gottloas Senders tögen höm spreken hå.