Mar hi kīrt höm om, en said tö Petrus: “Skäd di van mi, Satan, dü måkest mi Argernis, di tinkt nönt om dit, wat voar Gott gelt, mar bi di Mensken wat es.
Di Menskenseen geid wel hen, üs-er skrewwen stånt; mar wē di Mensk, diär di Menskenseen forrēd wel. Hat wiär beter foar höm, dat hi nimmer geboren wiär.”
Wilt ik bi jam wiär ön di Warld, bewåret ik jam ön din Noom. Dânen, welk dü mi iwen heest, hå ik bewåret, en diär es Nemmen van jam forlesen, voarbütten dit forlesen Biären, omdat di Skreft tö folling komt.
I Karming en Brödhem, di Skreft måst tö folling kom, üs-t tövoaren di hellig Geist said hēd dȫr Davids Müd van Judas, diär en Önförer wiär foar danen, welk Jesus grēp.
For diär sen som Mensken diärbi insleken, van danen voar lung Tid skrewwen es, tö sa en Straf, dit sen gottloas Lid, ja wel Gottes Gnåd mesbrük tö Aurdådigheid, en forlögne Gott, di iningst Hersker, en üs Herr Jesus Kristus.