Da stönd Petrus âp me di Ellef, hēwt sin Stem, en sprok tö jam: I Juden, lew Måner, en Alle, diär ön Jerusalem une, dit skel ju bekǟnt wis, en let min Urder tö ju Oaren ingung.
Hir tö, min lew Brödhern! hēd Gott ek di Armen üp dös Wârld ütwälet, om ön di Glow rik tö wisen, en Arwing van dit Rik, wat Gott dânen löwet hēd, diär höm lew hå.