Mar diär hi ütkam, begent hi vul van di Skreft tö forkindigen en dit Gerügt tö forbredin: sa dat hi van nü of ön ek moar ipenbår ön di Stad gung küd, mar hi wiär bütten ön di wȫst Plå̄tsen, en ja kam tö höm van ark Sid.
En dânen, welk ombistrit wiär ön di Forfölging, welk aur Stefanus öntstönd, ging ombi önt Lönd Fönizien, en Cypern, en Antiochien, en sprok tö Nemmen dit Urd, üs alining tö di Juden.
Dit Volk lööp tö, en di Lid kâm bi Düsenden töhop, sa dat ja arküder üp di Fet trat. Diär begent hi en said tö sin Jüngers: For't jest nem ju en Agt voar di Farisäer jaar Süring, wat nöndt üders es üs Hüggeli.
En hat kam tö pas diäreter, dat hi reiset van di jen Stad en Täärp tö en Üder, en prötjet en forkinđnigt dit Evangeelje van üüs Herr Gott sin Rik; en di Twelf wiär me höm.
En hat geböört üp en Dai, dat hi liirt, en diär seet di Farisäers en Skreftliirten, diär kjemmen wiär van alle Täärper ön Galiläa en Judäa en van Jerusalem. En Gotts Kraft ging üt van höm, en dit holp Arkjen.