Mar wan er Ien komt, diär starker es üs hi, en höm aurfalt, en höm aurwent, da nemt hi höm sin Wåpenrösting, diär hi höm üp forlet, en dilet di Roow üt.
En hi said tö jam: I wel sönđer Twiwel tö mi dit Spreekuurd si: Meister, help di salw. For wat foar gurt Dingen hå wü hjert, dat diär sken sen ön Kapernaum? Dö uk alliksa ditsalw ön din Våderlönđ.
Uk di Düweler foar üt van Vûlen, skriilt en sprok: Dü best Christus, Gotts Seen! En hi trüwwet jam, en hi let jam ek tö Uurd kom, aurdat ja wust, dat hi Christus wiär.
Da ging ja tö höm en wääkt höm âp, en said: Meister, Meister, wü forgung! Da stönđ hi âp en trüwwet di Winđ en di Weterswalk; en hat hölđ âp, en hat waad hiil stel.
Diärom frügge I ju, I Hemmel, en danen, welk diärön une! We dânen, welk üp di Örd une, en üp di See, for di Düwel komt tö ju djäl, en hed en gurt Wredheid, for hi wet, dat di litjet Tid hēd.