11 En dat ja di üp Hunđnen drai, dat dü din Fet ek stumpe skedt tögen en Stiin.
En sprok tö höm: “Best dü Gottes Seen, da spring van bowendiäl, for diär stånt skrewwen: Hi wel sin Engeler aur di Befeel dö, dat ja di üp Hundnen drai skel, om dat dü din Fet ön ek een Stiin stumpest.”