Se I diär foar tö: dat em bi ju rogtfârdig Frügt van en iärnsthaft Bekiring sjogt, en nem ju man ek voar tö sien: Wü hå Abraham tö Våder. For ik wel ju si: Gott kjen Abraham üt dös Stiner Biärner âpstuun let.
Petrus sprok tö jam: Bekir ju (dö Bōt) en Ark van ju let sik döpe üp di Nōm van Jesus Christus tö Foriwing van Send; da skel I di Gåw van di hellig Geist fo.
En hi sjillewt en wåd forsåget, en said: Herr, wat wedt dü, dat ik dö skel? Di Herr said tö höm: Stun ap, en gung īn ön di Stad, diär wel em di si, wat dü dö skedt.