Diär Pilatus nü såg, dat hi nönt ütrogt küd, mar di Larem jit vul gurtemer wåd, no̊m hi Weter, tauet sin Hunden voar dit Volk jår Ogen en said: “Ik sen ünskildig ön dit Blöd van dös rogtfardig Man. Diär mai I nü tösé.”
En Jesus ging ombi ön hiil Galiläa, lirt ön jaar Skulen en prötjet dit Evangelje van dit Hemmelrik, en hilet allerlei Sjugten en Krånkheid bi dit Volk.
Mar ja rööp: Weg, weg, me höm! Krütsige höm! Pilatus said tö jam: Skel ik ju Könning krütsige? Di Opperpröster swåret: wü ha niin Könning, üs di Kaiser.
Üs di Larem nü olter gurt wåd, en di Opperst besörrigt wiär, dat Paulus van jam üt arküder rewwen ud skuld, da jåw hi Befel, dat er Krigsvolk djälgung, en höm me Gewalt üt di Medden van jam wegriw, en ön di Borrig för skuld.