Mar hi said tö höm: Üt din ein Müd rogt ik di, dü Skalk! Wust dü, dat ik en strääng Man sen; nem ik wat, hur ik nöndt leid hå, en bârige ik, wat ik ek sen hå.
For I hå nin Knegts-Geist fingen, dat I ju nü weder fürgt skel, mar I ha en Geist tö di Fraiheid üs di Biärnkes fingen, dör welk wü röp: Abba, lew Våder.
Om Gerigt tö hoalden aur alle, en om di Gottloasen tö strawin foar alle Rökloasheid ön jar gottloas Wandel, hurme ja gottloas wessen ha, en van wegen al di Lästering, welk di gottloas Senders tögen höm spreken hå.