20 En hi maaket höm üp di Biin, en kâm tö sin Våder. Diär hi jit für van höm wiär, saag sin Våder höm en bejammert höm, lööp höm öntögen, en fääl höm om sin Hals, en taatjet höm.
En ik sen nü ek moar wert, dat ik ju Seen hjit; maake mi tö jen van ju Dailoaners.
En di Seen said tö höm: Våder, ik hå mi forsenđnigt ön Hemmel en tögen Ju. Ik sen nü ek moar wert, dat ik ju Seen hjit!
For ju en ju Jungen es dös Belöwing, en foar Alle, diär fir weg sen, welk üs Herr Gott hjårt röp wel.
En diär löp vul Toaren mung jam altermal, en ja fâl Paulus om hals, en tåtjet höm.
Mar nü sen I ön Kristus Jesus, en I wiär jer fir weg, mar nü sen I nai bi kjemmen dör dit Blöd van Kristus.
En hi es kjemmen, hed di Fred ön-t Evangilje forkindjigt foar ju, diär fir weg wiär, en foar ju, diär naibi wiär.