En wiis ek bang voar danen, diär ju Likhäm doad slå, en ju Seel ek doad slå kjen, mar wiis lewwer bang voar höm, diär Lif en Seel ön di Hel forbren kjen.
Mar ik täl (agt) ek diärüp; en min Lewent es mi sallew ek tö jür, omdat ik min Lewentslōp me Frügged volbring, en di Tinst (dit Amt), wat ik van di Herr Jesus fingen hå, dit Evangilje van Gottes Gnåd tö forkindigen.
Mar ja såg Petrus en Johannes jår Frimudigheid en forwundert jam; for ja wiär er wes om, dat jat üngeliärt en slogt Lid wiär, en küd jam uk nog, dat jat me Jesus wessen (wiär) hed.
En di Skreft es tö folling kjemmen, diär sa said: Abraham hed Gott liwt, en dit es höm üs Rogtfârdigheid törekent uden, en hi es Gottes Frindj nämt uden.
Fürgte di ek voar dit, wat dü lid skedt. Se, di Düwel wel hokken van ju ön-t Gefängnis sät, omdat I forsågt ud, en Bedrük hå skel ön tin Dågen. Bliw tru bet tö di Doad, da wel ik di Lewents Kron di iw.