41 Mar Jesus swaaret en said tö hör: Martha, Martha, dü heest vuul Sörrig en Meit.
En di Warldssörrig, en di Begjärelkheid na Rikdom, en di Forföring eter jår Wellest geid ön jam īn, en kwewe dit Urd, en hat blewt ünfrügtbar.
Nü kâm't tö pas, diär ja reiset, ging hi iin ön en Flekken: Diär wiär en Wüf, bi Noom Martha, jü noom höm âp ön hör Hüs.
Mar Martha maaket hör vuul tö skaffin, om höm tö tinin. En jü kâm naier en said: Herr, kiirst dü di diär ek ön, dat min Sester mi alining tine let? Si hör dag, dat jü mi help skel.
Mar hi said tö sin Jüngers: Diärom si ik ju: Sörge ek foar ju Lewent, wat I iit skel: uk ek foar ju Lif, wat I önti skel.
En wåre ju, dat ju Harten ek me Freten en Drunkenheid en me Nåringssörrig belastet ud, en dös Dai ünvormudden aur ju komt.
Man dit wat mung di Tuurner fääl, sen dânen, diär dit hiir en önđer Sörrig, Rikdom en Lewentswellest hengung en kwewit, en bring niin Frügt.
En diär wiär en Man krånk, hi wåd näämt Lazarus van Bethanien, ön di Flekken, diär Maria en hör Sester Martha wiär.
Jesus hed Martha lew, en hör Sester, en Lazarus.
Diär måket ja höm en Indsmiäl, en Martha tinet, en Lazarus wiär jen van danen, diär me tö Stål seet.
Wis ek ängstelk besörrigt, mar let ön alle Dingen ju Bodig en Wenskin me Danksien bekänt ud voar Gott.