44 Diär kjen Nemmen tö mi kom, hat mai da wiis, dat di Vader höm teid, diär mi stjürt heed; en ik wel höm apwääk, üp di jungst Dai.
I Slangenbröd, hur kjen I wat Guds sprēk, wīl I ârig sen. Hur dit Hart vol van es, dit lapt di Müd aur.
En Jesus swåret en said /tö höm/: Selig best dü, Simon, Jonas Seen, for Fleesk en Blöd heed di dit ek ipenbåret, mar min Våder ön Hemmel.
En ik, wan ik âphoget ud van di Öörd, da wel ik jam al tö mi ti.
Hur kjen I liiw, I, diär I Iär van arküder nem. En di Iär, welk van Gott alining es, sjuk I ek.
Jesus swåret, en said tö jam: Knorre ek mung arküder.
Diär stånt skrewwen ön di Profeten: Ja skel /al/ van Gott lirt ud. Hokken dit nü hjert van di Vader, en lirt dit, di komt tö mi.
En hi said: Diärom ha ik tö ju said: Nemmen kjen tö mi kom, hat es höm da van min Vader iwen uden.
Hurom kään I da min Språk ek? Hat komt diäraur, dat I min Uurd ek hir kjen.
For hat es ju om Kristus wel iwen, dat I ek allining ön höm liw, mar uk foar höm lid.
Diärön, dat I me höm begrewen sen dör di Döp, hurön I uk âpstönden sen dör di Glow, welk Gott wirket, diär höm âpwäkt hed van Doaden.