Diär-t indigt, kâm sin Lirlings hen tö höm, en said: “Hjir es en Wösteni, en di Nagt falt aur üüs, let di Lid gung, om dat ja ön di Tärper gung, om jam Lewentsmeddel tö kopin.
Ik skriw ju, Väders! for I hå höm känt, diär van Begen of ön es. Ik skriw ön ju, I Junglid! For I ha dit Arig aurwonnen. Ik skriw ön ju, I Biärner! for I kän di Våder.