3 Di Hingster hoald wü me di Tomer, omdat ja üs harke, en diärme leite wü jår hile Likhäm.
Mar wan-er hokken mung ju tänkt, hi tinet Gott, en hult sin Tung ek ön Tōm, mar forfört sin Hart, sin Gottestinst es nöntsågs.
Lukke eter di Skepen, alhurwel ja sa gurt sen, en van hart Windjen drewwen ud, da ud ja dag stjurt me en litj Röder, en mut diärhen får, sa üs di Stjürman wel.