Ipenbaring 14:10 - North Frisian New Testament (Clemens)
10 Di skel üt Gottes Wredheid Win drink, diär ünformängt inskänkt es ön di Wredheid Kelk; en skel pinigt ud me Jöld en Swåwel, voar di hellig Engeler en voar dit Lum.
Mar Jesus swåret en said: “I weet ek, om wat I bed. Kjen I di Kelk drink, diär ik drink skel, en ju döpe let me di Dȫp, diär ik me döpet ūd?” Ja said tö höm: “dit kjen wü.”
En hi ging en litjet voarüt, fǟl diäl üp sin Ansegt, en bödigt en sprok: Min Våder est mögelk, da let dös Kelk mi forbi gung; dag ek üs ik wel, mar sa üs-t din Wel es.
Mar hokken sik voar mi en min Uurd skammet mung dös wanredig en sendig Geslegt, voar höm wel di Menskenseen sik uk skamme, wan hi komt ön sin Vaders Herligheid me di hellig Engeler.
En ja said: Cornelius, di Hauptman, en rogtfârdig en gottsfürgtig Man, en gud ön Berōp bi dit hil jüdisk Volk, hed Order fingen van di hellig Engel, dat hi di håle let skuld, en din Urd hir.
Alliküs uk Sodom, en di diärombi liggende Städer, welk üp disalwige Wis üs dössen üthuret ha, en ha en üder Flēsk etergingen, tö en Voarbild hensǟt sen, en lid di Pin van dit ewig Für.
En ut di gurt Stad wad tri Dil, en di Heider jar Städer fäl. En om di gurt Stad Babylon wåd er tågt voar Gott, om hör di Bekker me di Win van Gottes grimmig Törn tö iwen.
For van dit Win üt di Törn van hör Hureri ha alle Heiden drunken, en di Könninger üp di Örd hå me hör Hureri drewwen, en hör Koplid sen rik uden van hör gurt Wellest.
En üt sin Müd ging en skârp Swärt, om di Heiden diärme tö slaen, en hi wel jam regire me en irsen Rod. En di trat di Winpärsküp me di Win van di almagtig Gott sin Törn en Grim.
En dit Bēst wåd greppen, en me ditsallew di falsk Profet, diär di Teken död voar höm, dör welk hi dânen, welk dit Markteken önnommen hed van dit Best, en dânen, welk dit Bild van dit Bēst önbödigt. Dös tau wåd biding lewendig ön dit Jöld-Pul smetten, diär me Swåwel brent.
En di Düwel, diär jam forleitet, wad ön di fürig Pul van Swåwel smetten, hur dit Bēst en di falsk Profet wiär; en ja skel pinigt ud Nagt en Dai ön alle Ewigheid.
Mar di Forsågten, en Ünglowigen, en Gröggelken, en Murdigers, en Hurern, en Trålen, en Ofgottdiners, en alle Lögners, jar Dil skel wis ön di Pul, diär me Jöld en Swåwel brent, welk es di üder Doad.