Ipenbaring 1:5 - North Frisian New Testament (Clemens)
5 En van Jesus Kristus, di tru Tjüg en Jestgeboren van di Doaden, en Opperst aur di Könninger üp di Örd, diär üs lew hēd, en tauet hed van di Send me sin Blöd.
Voar dit Poaskfääst, üs Jesus wust, dat sin Tid kjemmen wiär, dat hi üt dös Warld tö di Vader gung skuld, alliksa üs hi sin Einen hed lew hed, sa behöld hi jam lew bet tö sin Jend.
Diär said Pilatus tö höm: Best dü da jit en Könning? Jesus swåret: Dü saidst et, ik sen en Könning. Ik sen diärtö geboren, en ön di Wârld kjemmen, dat ik di Wårheid tjüg skel. Hokken üt di Wårheid es, di hjert min Stem.
Sa hå nü Agt üp ju sallew, en üp di hil Hjät (Geminte), aur welk di hellig Geist ju sät hēd tö Üpsigthoalders, om dit Geminte Gottes tö weidin, welk hi dör sin ein Blöd wonnen hēd.
Wēk Gott tö en Gnadenstöl voarstelt hed, dör di Glow ön sin Blöd, omdat hi de Rogtfârdigheid, diär voar hom gelt, töbed ön di Foriwing van Send, diär önder Gottes tövoaren blewwen wiär.
En sokken hå Sommen van ju wessen, mar I sen rin oftauet, I sen hellig måket, I sen rogtfârdig uden dör di Nom van di Herr Jesus, en dör üs Gott sin Geist.
Ik lewwe, mar nü dag ik ek, mar Kristus lewwet ön mi. For wat ik nü lewwe ön-t Flesk, dit lewwe ik ön di Glow ön Gottes Seen, diär mi lew hed, en sik sallew foar mi heniwen hēd.
En hi es dit Haupt (Haud) van di Likhäm, nämelk dit Geminte, welk di Begen es en di Jestgeboren van di Doaden, om dat hi ön alle Dinge di jest Rang hå skuld.
Hur vul swårer Stråf fortinet di, welk Gottes Seen me Fet trat, en dit Blöd van dit Testament foar ünrin agtet, hurdör hi helligt wåd, en di Gnaden-Geist forsmoait.
Om hur vul moar skel dit Blöd van Kristus, diär sik sallew sönder Måkel dör di hellig Geist Gott åwert hēd, üs Geweten rin make van di doad Werken, om di lewendig Gott tö tinin.
Mar wan wü ön-t Lägt wandele, alliküs hi ön-t Lägt es, da hå wü Geminskep me arküder; en dit Blöd van Jesus Kristus, sin Seen, måket üs rin van al Send.
En di sowenst Engel posaunet. En diär wåd gurtem Stemmen ön Hemmel hjert, diär sprok: Di Könningrikken üp di Wârld sen üs Herr en sin Kristus tö fäl en, en hi skel üs Könning regire ön al Ewigheid.
Dössen skel strid me dit Lum, en dit Lum skel jam aurwen, for hat es di Herr aur alle Herren, en di Könning aur alle Könninger, en dânen, diär me höm sen, di Beröpenen, di Ütwäleten, en di Glowigen.
Ik wēt, wat dü dädst, en hur dü unest, nämelk, diär di Satans Tron es, en dü haltst bi min Nom, en hest min Glow ek forlögnet, uk ek ön di Dagen, ön welk Antipas min tru Tjüg, bi ju doadslain uden es, diär di Satan unet.
En ik sprok tö jam: Herr! dü wētst et. En hi said tö mi: Dössen sent, diär kjemmen sen üt gurt Bedrük, en ha jår Kloader tauet, en ha jår Kloader lägt måket on dit Blöd van dit Lum.