Sin Herr said tö höm: Wel, dü best en bråw en tru Knegt, dü hēst aur Litjet tru wessen, ik wel di aur en hīl Hoppen sǟt. Kīr īn ön di Herr sin Frügged.
Mar di Herr said: Wat heed dit dag vuul tö sien, wan en Hüshoalđer tru en klook es, diär di Herr säät aur al sin Tiinsten, dat hi jam tö rogter Tid dääd, wat jam tö komt.
En hi said tö jam: Dit sen di Uurder, diär ik tö ju said, diär ik jit bi ju wiär, for hat mut Alles tö folling kom, wat er van mi skrewwen Staant ön Moses sin Wetten, ön di Profeten, en ön di Salmen.
En üs ja höm en Dai fast sät hed, da kâm er rogt Vulen tö höm ön di Herbarig. Danen forklåret en betjügt hi Gottes Könningrik, en hi sågt jam tö aurtjügen van Jesus üt Moses Wet en di Profeten, van en Miärnem eder bet hen tö en Indjnem.
Ja tine dit Voarbild en di Skår van dit Hemmels-Hellingdom. Alliküs dit Moses van Gott bedüdet wåd, üs hi di Höt klår måke skuld. Se tö, sprok hi, dat dü Alles eter dit Voarbild måkest, wat di üp di Bârig wiset es.
For Kristus es ek ingingen ön dit Hellig, wat me Hunden måket es, wat en Nabild van dit wåre wiär, mar ön di Hemmel sallew, en voar Gottes Ansegt foar üs sik tö stellen.
En song dit Lēt van Moses, Gottes Knegt, en di Salm van dit Lum, en sprok: Gurt en wunderbar sen din Werken, Herr! almagtig Gott, rogtfârdig en wårhaftig sen din Weien, dü Könning aur di Helligen.