16 For hi nemt di Engeler gar ek ön, mar hi nemt Abrahams Ofkomst tö sik.
Di Beskjäring es wel van Net, wan dü di Wet haltst, mar haltst dü di Wet ek, da es din Beskjäring en Vorhid uden.
Nü es di Tölowing Abraham en sin Ofkomst tösaid: Hi said ek, dör di Siten, üs van vulen, mar üs van jen, dör din Sit, welk es Kristus.
Wan I Kristus töhir, da sen I jå Abrahams Sit, en eter di Tölöwing Arwing.
For de jündern ha üs en kurt Tid ön Tügt hölden, üs jam dit gud togt; mar dös üs tö Net, omdat wü sin Helliging dilhaftig ud.
En måket danen fri, diär dör di Fürgt voar di Doad jår hile Lewent Knegter wis måst.
Diärom måst hi voar allen Dingen sin Brödhern lik ud, omdat hi barmhartig wiär, en tru Hogpröst voar Gott, om di Volks Send tö forsönin.
Di Mensken swär wel bi Jen, diär gurter es, üs ja sen, en di Id måket en Jend üp di Strid, en diärbi mut et da fast bliw.
Welk diärtö bestemmet wiär, jer dat di Gründ tö di Warld leid wåd, mar ipenbåret ön di lest Tid om ju wel.