Forhandlings 6:1 - North Frisian New Testament (Clemens)
1 Ön di sallew Dagen, üs di Jünger-Öntal langsen gurter wåd, öntstönd diär en Knorrin mung di Griken tögen di Ebräer, dat jar Inkewüffen forsümmet wad bi di dågligs Ütdiling.
En üs hi höm foand, brågt hi höm hen tö Antiochien. En jat blew en hil Jår bi dit Geminte, en lirt vul Volk; en diäraur wad di Jüngers ollerjest ön Antiochien Christen nämt.
Nōm di Miältid en lowet Gott me Frügged en me Jenfoalighed ön-t Hart en hed Gnad bi Gott en bi dit hile Volk. En di Herr död dågligs hokken hentö tö dit Geminte, welk selig wåd.
Hå wü ju ek iärnstlik forböden, dat I ek ön dös Nōm lir skuld? En betänk, I hå Jerusalem vol måket me ju Lir, en I wel dit Blöd van dös Mensk aur üs bring.
Diär röp di Twellef di Mängde Jüngers on dit Geminte töhop, en sprok: Hat dōgt nönt, dat wü Gottes Urd töregsät, en bi Stål tine, om di Armen tö önderhoalden.
En Petrus stönd âp, en ging me jam. En üs hi diär kjemmen wiär, wåd hi van jam âpfört ön di Bowersāl. En üs di Inkewüffen skroalet, en höm di Rokker en Kloader wiset, diär de Re måket hed, üs jü bi jam wiär.
En rin Gottestinst sönder Solligheid voar üs Herr Gott en Våder es di, di Wesenjungen en Inkewüffen ön jår Bedrüwwing besjuk, en sik fri voar Skand voar di Warld wise.