Filipper 2:15 - North Frisian New Testament (Clemens)
15 Om dat I sönder Tadel en âprogtig sen, en Gottes Biärner, dat I nin Stråf fortinet hå mung dit forkirt en fordürwen Geslegt, mung danen I skin üs Lägter üp di Wârld.
Mar Jesus swåret en said: “O dü ünglowig (ünglōwsk) en forkirt Slag Lid, hur lung skel ik bi ju wiis? Hur lung skel ik Geduld me ju ha? Bring höm hjårt tö mi.”
Man dag, hå ju Fiinder lew, dö wel en liin, sönđer dat I diärfoar wat höpe; da wel ju Loan gurt wiis, en I sen üüs lewwer Gott sin Biärner. Betäänk, hi es gud tögen Ündankbåren en Ârigen.
Mar hi, di Freds Gott, hellige ju dör en dör, en ju Geist hilental, samt di Seel en di Likhäm mut behölden ud ünskildjig tö üp üs Herr Jesus Kristus sin Tökomst.
En för en gud Wandel mung di Heiden, omdat danen, welk om ju Arigs si, wat ek wår es, üs van Forbrekers, ju gud Dåden se, en Gott prise, wan-t nu ön-t Lägt kom skel.
Mar I sen dit ütkwoart Geslegt, dit köstelk Pröstdom, dit hellig Volk, en Volk tö en Eindom, dat I di Dögsomheiden forkindjige skuld van di, diär ju beröpen hed van di Junkens tö sin wunderbarelk Lägt.
Tänk diärom, hurvan dü offälen best, en dö Bot, en dö di jest Werken. Wan dü dit ek dädst, skel ik ön en Hast kom, en din Lägtstander djälskop van dit Steid, wan dü ek Bōt dädst.
Se, ik let hokken üt Satans Skul kom, diär si, ja sen Juden, en sent ek, mar lög. Se, ik wel jam make, dat ja kom skel, en bödige voar din Fet, en bekän, dat ik di lew hå.