Alhurwel ik ön ju skrewwen hå, da es dit dag ek sken, om di sin wel, diär Ünrogt dön hed, uk ek om di sin wel, diär Ünrogt lad, mar omdat üs Sörrig foar ju ipenbar ud voar Gott.
Mar ek alining dör sin Önkomst, mar uk dör di Trost, hurme hi tröstet wåd aur ju, en uk üs ju Forlangen fortelt, ju Skroalin, en ju Iwer om mi, sa dat ik mi jit moar frügget.
En wü hå en gurt Fortruen tö ju, hat mai om Titus sin wel, welk min Makker en min Helper bi ju es; of om üs Brödhem jår wel, diär Apostel sen bi di Geminten, en Kristus sin Iär.
For Gott hēd-t jam ön-t Hart iwen, om sin Mining tö dön, wat Gott wel eter jen Mining, om jår Könningrik dit Bēst tö iwen, bēt dat Gottes Urd tö folling komt.