Dör di Kraft van Teken en Wunder, en dör di Kraft van Gottes Geist, sa dat ik van Jerusalem of ön, en /rund/ ombi bet tö Illyricum, Alles me dit Evangilje van Kristus volop forkindigt hå.
For wan di, diär tö ju komt, en Üder Jesus prötjet, welk wü ek prötjet hå, of dat I en Üder Geist fing, welk I ek fingen hå, of en Üder Evangilje, wat I ek önnommen hå, da let I ju dit ruig gefål.
Diärom skriw ik uk, fir van ju of, omdat ik ek, wan ik bi ju sen, Strängheid brük mut, eter di Magt, welk di Herr mi iwen hed, om tö beterin, mar ek om tö fordârwin.
For ik skrew ju ön gurt Trungheid en Benautheid ön min Hart, me vul Toaren, ek omdat I bedrüwwet ud skuld, mar omdat I di Lewde kän skuld, welk ik senderlik tö ju ha.
I ha dit bewiset, dat I en Bref van Kristus sen, klår måket van üs dör üs Tinst, en van üs skrewwen, ek me Blak, mar me di Geist van di Lewendig Gott, ek üp stinen Tafeln mar üp di Flesk Tafeln ön-t Hart.
For Gott, diär said, dat dat dit Lägt üt di Junkheid skin skuld, hēd en lägt Skin ön ju Harten iwen, omdat dör üs dit Lägtens van di Känels öntstönd, nämelk van Gottes Herrelkheid ön Jesus Kristus.
Mar di Wisheid, diär van bowen djälkomt, es foartjest rin, diäreter fredsom, mild, let sik si, vol Barmhartigheid en gud Frügt, ünpartisk, sönder Falskheid.
Danen dit ipenbåret es, dat ja dit ek jam sallew, mar üs tö Guden dön ha, dat ja dit Evangilje forkindjigt hå, dör di hellig Geist, diär van Hemmel stjürt ud, hurtö uk di Engel Lest hed, om dit tö skauin.