I Karming (Måner) van Israel, hir dös Ūrder: Jesus van Nazareth, di Man van Gott, üttekent bi ju me Dåden, Wunder en Teken, welk Gott dör höm dön hēd medden mung ju, üs I uk sallew wēt.
Wan nu üs Üngeregtigheid Gottes Geregtigheid bewiset, wat skal wü si? Es Gott ünrogtfardig, dat hi diäraur fertörnt ud? Ik sprēk, alliküs di Mensken plei tö spreken.
Sen ja Kristus sin Diners? (Ik sprek tåbig) Ik sen wel moar. Ik ha moar årbed, ik hå moar Slikker fingen, ik hå åfter gefangen wessen, åft ön Doadsgefår wessen.
En üs ik bi ju wiär, en Mangel hed, wiär ik Nemmen beswärelk, for di Brödhem, diär van Macedonien kam, holp mi van di Mangel, en ik ha mi üp alle Wis ünbeswärelk hölden, en wel mi uk jit sa hoald.
Diär üs dügtig måket hed, dit Amt van-t ni Testament tö betinin, ek me Bokstewer, mar me di Geist. For di Bokstewer doadige, mar di Geist måket lewendig.
Mar wü nem üs ön Agt voar hjemmelk Skand, en gung ek me Skalkheid om, forfälske uk ek Gotts-Urd, mar wü ipenbåre di Wårheid, en bewise üs âprogtig tögen dit Geweten van alle Mensken, voar Gott.
Betank ditsalwige, dat ju Bedrüwwetheid, üs-t Gott gefallt, watfoar en Flit dit ön ju wirket hed, diärtö Forswåring, Fortörning, Furgt, Forlangen, Iwer, Wrög? I ha ju ön al dös Dingen bewiset, dat I rin sen ön di Dåd.
Wan dü di Brödhern sok voarhaltst, da wedt dü en gud Diner van Jesus Kristus wis, âptein ön dit Urd van di Glow en di gud Lir, welk dü altid befölligt hēst.
Diärom uk wü, wil wü sa en Hoppen Tjügen rundom üs ha, let üs ofli di Send, welk üs altid önklöwwet, en trâg måket, en let üs låp dör Geduld üp di Kamfbån, welk üs forordnet es.
Ik Johannes, diär uk ju Brödher en Dilnemmer ön di Bedrüwwing es, en ön dit Rik, en ön di Geduld van Jesus Kristus, wiär üp dit Eilönd, wat Patmos hjit, om di wel van Gotts Urd en dit Tjügnis van Jesus Kristus.
Aurdat dü dit Urd van min Geduld behölden hēst, wel ik di uk behoald voar di Stünd ön di Forsjuk, welk kom skel aur di hile Warld, om danen tö forsjukken, welk üp di Örd une.