Hokken di Brid heed, dit es di Bridman; mar di Frinj van di Bridman stånt en hjert höm tö; en frügget sik vuul aur di Bridmans Stem. Min Blidheid es nü tö folling kjemmen.
Alliksa, min Brödhem! sen I doad foar di Wet, dör Kristus sin Likhäm, omdat I en Üdern töhir, nämelk höm, diär van Doaden apwäkt es, omdat wü Gott Frügt bring.
Dössen sent, welk me Wüffen sik ek ofiwen, for ja sen Jümfers, en follige dit Lum eter, hur dit hengeid. Dössen sen kopet van di Mensken, tö di Jesten foar Gott en dit Lum.