Mar van Gottes Gnad sen ik, wat ik sen, en sin Gnad ön mi es ek foriws wessen; mar ik hå vul moar arbed, üs di Üdern al; dag ek ik, mar Gottes Gnad, diär ön mi es.
Mar wan dü frīst, da forsendigst dü di ek; en wan en Jümfer frit, da fersendigt jü sik uk ek; dag skel sokken Bedrük hå ön jar Flēsk. Ik forskoanigt ju hold.
Hokken ek frit, jü sörrigt diärfoar, wat di Herr töhjert, dat jü hellig es, bid ön hör Likhäm, en ön hör Geist. Mar hokken frit, jü sörrigt diärfoar, wat tö di Warld hjert, hurdelling ju di Man håget.