Da skel arkjens Werk ipenbår ud; dit Daislägt skelt âpklåre, for hat skel dör dit Jold ipenbar ud, en huns arkjens Werk es, skel dör dit Jöld ütprowet ud.
Mar wü nem üs ön Agt voar hjemmelk Skand, en gung ek me Skalkheid om, forfälske uk ek Gotts-Urd, mar wü ipenbåre di Wårheid, en bewise üs âprogtig tögen dit Geweten van alle Mensken, voar Gott.
Let ju ek me manningerlei en främed Lir ombidriw. For hat es gud, dat dit Hart stark ud dör di Gnad, ek dör di Spisen, hurvan dânen nin Net hå, welk sik diärön hoald.
Omdat ju Glow rogtskaffen en vul köstelker ön di Prow befünden ud, üs al dit forgängelk Gold, wat dör dit Jöld prowet ud, tö Low, Pris en Iär, wan Jesus Kristus nü ipenbaret ud.
Mar ik hå en Litjet tögen, dat dü hokken bi di hēst, welk sik tö di Lir van Bileam hoald, welk Balak di Red jåw en Argernis foar Israels Biärner tö makin, di Ofgotten-Åfer tö iten en Hureri tö driwen.
Ik red di, dat dü Gold van mi kopest, wat me Jöld prowet es, omdat dü rik udst; en wit Kloader, omdat dü bekloadet udst, en di Skand van din Nåkenheid ek ipenbåret ud, en salwe din Ogen me Ogensoalew, omdat dü se kjenst.