En Üder, om Wunder tö dön, en Üder di Gåw, om wis voarüt tö sien, en Üder, om di Geister tö önderskäden, en Üder forskellig Språken, en Üder di Spraken üttölien.
En Gott hēd ön dit Geminte jest di di Apostel önsät, foart taust di Profeten, foar-t träd di Liarens, diäreter di Kraft, Wunder tö dön, diärna di Gåw, om sund tö makin, tö helpen, en tö stjüren, manningerlei Språken.
En wan ik spoai küd, en wust alle Forborgenheiden en al Wetenskep, en hed tö Alles di Glow, sa dat ik Bâriger forsät, en hed di Lewde ek, da wiär ik nönt.
Diärom sen di Moalen ön di främed Sprak tö en Teken, ek foar di Glowigen, mar foar di Ünglowigen; mar dit Wisvoarütsien es ek foar di Ünglowigen, mar foar danen, welk liw.
Hurdelling es dit nü da? lew Brödhem! Wan I töhop kom, da hed di jen en Lowpsalm, di Üder en Lir, di Üder en främed Moal, di Üder en Ipenbåring, di Üder en Ütlegging. Let di al ske tö Aprogting.
Ik wild, dat I al me främed Moalen sprek küd, mar vulmoar, dat I wis voarüt said. For di diär wis voarüt said, di es moar, üs di, diär ön en främed Moal sprakt, hat mai da wis, dat hi dit uk ütlīdt, omdat dit Geminte diärdör aprogt ud.