For üs Iär bestånt diäron, nämelk dit Tjügnis van üs Geweten, dat wü ön Jenfoaldigheid en Aprogtigheid voar Gott, ek ön Wisheid na dit Flēsk, mar ön Gottes Gnad üp Warld wandelt ha, en foar-t mist bi ju.
Mar di Ünglowigen, huns Forstand di Warlds-Gott forblänt hēd, se dit klar Lägt van dit Evangilje ek, ja se ek di Klårheid van Kristus, diär Gottes Bild es.
Hurön I jer wandelt hå, nå di Warlds Löp, en na di Först, diär ön di Logt hersket, nämelk nå di Geist, welk tö dös Tid sin Werk hēd ön di Biärner, welk ünglowsk sen.
For di Såk lid ik sok, mar ik skamme mi ek diärvoar. For ik wēt, ön hokken ik liw, en sen er wes üp, dat hi magtig es, dit, wat ik höm auriwen ha, tö bewårin tö di jungst Dai.
Hokken ön Gottes Seen liwt, di hēd Gottes Tjügnis ön höm sallew. Hokken Gott ek liwt, di måket höm tö en Lögner, för hi liwt ek dit Tjügnis, wat Gott sallew van sin Seen oflidt.
Döt hå ik tö ju skrewwen, diär I liw ön di Nōm van Gottes Seen, omdat I wes er üp sen, dat I dit ewig Lewent hå, en dat I liw ön di Nom van Gottes Seen.
Mar wü wēt, dat Gottes Seen kjemmen es, en hēd üs en Sen iwen, dat wü di Wårhaftig kän, en sen ön di Wårhaftig, ön sin Seen Jesus Kristus. Dös es di wårhaftig Gott, en dit ewig Lewent.
En di gurt Dråk wåd ütsmetten, nämelk di oald Slang, welk nämt ud di Düwel, en Satanas, diär di hile Warld forfört, en hi wåd smetten üp di Örd, en sin Engeler wåd uk diärhen smetten.
En stört höm ön di Dipte sönder Gründ, en forsegelt diär bowen üp, omdat hi di Heiden ek moar forför skuld, bet dat di düsend Jår foljendigt wis skuld, en diäreter mut hi en kurt Tid loas kom.