10 Hokken sin Brödher lew hēd, di blewt önt Lägt, en diär es nin Argernis ön höm.
Mar hat hed nin Röt sköten ön höm, hi es allik üs di Winđ weit; wan Drük en Forföllig öntstun om dit Urds wel, da ârgert hi höm bald.
Wee di Warld, aur al di Argernis! Diär mut ja Argernis kom; dag wē di Mensk, dȫr hokken Argernis komt!
Jesus swåret: Sen er ek twellef Stünd ön ark Dai? Hokken ön Daiem wandelt, di stöt höm ek, for hi sjogt dit Wârlds Läägt.
Da said Jesus tö jam: Dit Läägt es jit en kūrt Tid bi ju. Wandelt, wil I dit Läägt hå, omdat di Junkens ju ek aurfalt. Hokken ön Junkens wandert, di weet ek hur hi hengeid.
Diär said Jesus tö di Juden, welk ön höm liiwt: Wan I ön min Uurd blīw, dan sen I wårelk min Lirlings.
Diärom let üs ek moar rigte aur arküder; mar dit rigtet vul moar, wan Nemmen sin Brödher en Önstōt of Argernis jewt.
Dat I prowe mai, wat dit Bäst es, om dat I geregt sen, en sönder Onstöt tö iwen, tö üp di Dai van Kristus.
Diärom, lew Brödhern! wänd om sa vul moar Flit ön, ju Berop en Ütwal fast tö måkin; for wan I dit dö, da skel I oldermoar stjaple.
Mar hokken sin Brödher håtet, di es ön Junkens, en wandelt ön Junkens, en wēt ek, hur hi hengeid; for dit Junkens hēd sin Ogen forblǟndt.
Wü wēt, dat wü van di Doad ön-t Lewent kjemmen sen, for wü hå di Brödhern lew. Hokken di Brödher ek lew hēd, di blewt ön di Doad.