Na wën ke lïm de raan de Nhialic ë jɔt rɔt, ku riɛɛl biic adurduur, go rem de tɔŋ cï wut tuɔɔk tïŋ, rem cath ë jöŋgöör kɔ̈ɔ̈th, ku rem cath në abëël, go lueel an, “Wok cï thou bɛ̈nydï! Eeŋö buk looi?”
ke ke kääc tëmec në riɔ̈ɔ̈c cï kek riɔ̈ɔ̈c ë lɛ̈ŋ cï e leeŋ wëi, ku luelkï, an, “Amawoou! Madinoou! Gök de pänydït Babilon, pänydïït ril! Ee thaar tök en aa yök yïn këduön tuc!”
“Amawoou, gök de pänydïït oou, pänydït wään ye lupɔ piɛth lɔ mot cieŋ, ku ceŋ lupɔ thiith amujuŋ, ku lupɔ thith ëgoi, ku ye rɔt kiir ë adhääp, ku kɔi lɛ̈k tuc ë ɣööcden, ku margariti!
Agokï abuui dɛɛny ë kenïïm, kiiukï, ku dhiaukï, ku biëkkï keyöth, luelkï, an, “Amawoou! Madinoou, gök de pänydït oou! Pänydïït cï kɔc tɔ kueth ë wëu thïn kedhie, kɔc de abëëlkɛn ee cath ë wɛ̈ɛ̈ric, në juëc juëc ë wëuke! Ee thaar tök tei en aa tɔ ye kuany nyin oou!”