11 Go Naaman gɔ̈th ku jiël, lueel an, “Tïŋ, aa ya tak an, bï bɛ̈n bei ku bïï tëde yɛn, ku kɛ̈ɛ̈c, ku cɔɔl rin ke Bɛ̈nydït Nhialicde, ku thɛny e ciin ë tëtök nyin, ku tɔ wɛth dem.”
Ënɔɔnë, dɔ̈kë raan nɔm tiiŋde. Yen ee tiët, abï lɔ̈ŋ në biäkdu ka yïn cï bï thou. Ku na cïï lɔ dɔ̈k nɔm monyde, ke ŋic ëgɔk nɔn bïn thou wekë kɔcku kedhie.”
Ku Abana, ku Parpar, kiɛɛr ke Damathko, cïkï pïïu ke Yithriɛl wär ëbɛ̈n ë piath? Cä duëër waak ë keyiic, ku bä guöp waar!” Ago yenɔm puk jiël ke cï gɔ̈th aläl.
Ënɔɔnë yak röt jɔ tiit ke we cïï bï jäi të jiëëm ë Nhialic week. Na kën kɔc wään piŋ rölde, ɣɔn jiëëm En keek ë Mothe thok ë piny nɔm eenë poth taitai! Yak tak duɛ̈ɛ̈rkï poth të rɛɛc wek Yecu raan jiëëm week paannhial!