Anvoy enn parmi zot al sers zot frer. Lezot ava reste isi dan prizon. Mon pou teste si zot in dir laverite oubyen non. Par lavi Faraon, mon asire zot bann espyon.”
Apre, anmenn zot pti frer isi kot mwan. Konmsa, mon ava konnen ki zot pa bann espyon, me bann zonm onnet. Apre, mon ava liber zot frer e zot ava kapab fer komers dan sa pei.”
Ler Zozef ti war son bann frer, i ti rekonnet zot, me i ti tret zot parey bann etranze e i ti koz dir avek zot. I ti demann zot, “Kote zot sorti?” Zot ti dir, “Nou sorti dan pei Kanaan e nou vin aste manze.”
Akfer mon bezwen pardonn pese mon pep? Zot in abandonn mwan, zot in al ador bann fo bondye. Mon'n nouri mon pep ziska zot rasazye. Me zot in komet adilter; zot al pas zot letan kot bann prostitye.
Me avan tou, mon bann frer! Pa bezwen fer serman ni par lesyel, ni par later, ni par okenn fason. Zot wi, i devre wi, e zot non, i devre non, pour ki zot pa tonm anba zizman Bondye.
Kan Sail ti war David pe al lager kont sa Filisten, i ti demann Abner, komandan larme, “Abner! Pour ki sa garson?” Abner ti reponn, “Mon pa konnen, mon rwa.”
David ti fer ankor sa serman, “Ou papa i konn tre byen lanmour ki ou annan pour mwan. I ti mazinen: Zonatan pa devre konn sa akoz i ava soufer. Me par SENYER ki vivan e par ou prop lavi, i annan zis en pa ant mwan ek lanmor.”