Ale paľikerav le Devleske, savo amenge del furt te zviťazinel andro Kristus a prekal amende del te sikavel pre dojekh than peskro prindžaripen sar odi šukar voňa.
„Me korkoro pučinavas o hroznos andro lisos a ňiko le narodendar manca na sas; uštaravas pre lende mira choľaha a rozpučinďom len andre miri bari choľi; lengro rat mange strikinelas pro gada a calo miro ruchos mange meľarďom.
Ale le Devleskra milosťatar som oda, ko som, a leskri milosť mange na sas presikaďi hijaba. Se buter kerďom buči sar on savore – no oda na me, ale e milosť le Devleskri, so hiňi manca.
Devla amaro, či tu len na sudzineha? Amen sam bi e zor angle kadi bari armada, savi avel pre amende. Na džanas, so te kerel, ale amare jakha hine hazdle ke tute, bo ča jekh tu amenge šaj pomožines.“