17 Mih-i shümlangtü nyupüthü, hapa kahdok tuhtü daihen ammei douhinang thaikemtuh.
Oh Benjamin nanglakthü! Jerusalem leipü yanglem yemei nyaidaituh! Tekoalei amit vüngtuh, Beth-Hakkeremlei nyangeihepü aw hük shuohtuh! Mehenangkü apshaphi leipü shanghah hük vamkünyüke, nyemshi mangtükhen hük peikünyüke.
Hanangkü Daniel thibüi epü keiha mechem amphongi daülangpü shingei nyembenüng jiühitnalai yaongshi eehenshang (iepüthüi ha nyinghahtuh),
Paotuh hatü daituh; mehenangkü hapayü nüng nyiumeishing nevai; Mehenangkü meihen neaoki ammei mangi sheihtük, hatü tentükteke.
Veituh, am Jerusalem amü kahji dok kü yaongvak aongpükei, kahjithü shak kü shaoshi uoshi nyüke. Shejao ngei am khüei nyüpeih shei Shembüpai enyüke.” Ammi, “Ham khüei üpa peiküaokhen? nevaijü ham nyushingei üpa shüaokhen?” shei enyüke.
Shembüpa, ammei Kahvangi am kü shuohpü kahdok kübü chingnyüthü peü mahhen, hatü ammi mongnyangpü shaopü chingnyü pethü laamdaihen.