Marke 1 - BII BILAKaannde Nsaŋ Vana-yinaa len ( Matie 3.1-12 , Luke 3.1-18 , Nsaŋ 1.19-28 ) 1 Kandɔn Yoongu kɛndɛ Yeesu Krista, Po Hala-o-o. 2 Maa mɛɛ o co o sɛvaa o sɛbɛ Esai, vana-tɛɛngaa-diom Hala-o-o nin yɛ aa: «I co kiila nuu vomɔɔ nɔm laci, le nɔm pemalen pello. 3 Diomndo co yondaa o lɛŋnde veselɛilen nin aa: ‹La toosiaa nɛi Mɛlɛka-o, la siɛɛnduu nɛila ndɔla pɔmbɔlan.›» 4 O kon, mí Nsaŋ, ó va yinɔɔ o lɛŋnde veselɛilen nin-ndo can, mó va yondaa a yinɔɔ o kɔɔ le mangalanndo. Mí vannda sɔla malɔɔ lahakio. 5 Vanaa va o tàndá Yuda-o nin-nda a vannda Yerusalɛm kpow a va kɔlan o ndu lo, má va hakila ndalan sɔlɔlanndo. Mó va nda yinɔɔ Yurdɛn o peelo. 6 Doma bɛndu yiiŋii ɲɔɔmɛɔ va ndu Nsaŋ lekɔɔ, yáwlen le va yiiyaalen ndu o caŋ. Sóónɔa a lɛan ma va ɲɛ ndɔ diaa ni. 7 Mó va yondaa aa: «Vana hiow ya kpaaya-o co hunɔɔ o ya kɔɔli, i co bɛɛ o sɔvɛ le tundɔnndo mì timbi yoei ndɔɛi lasamtai le. 8 Ya, i co niaa yinɔɔ o mɛnndan nin, kɛ ndu yinnin niaa a Hala Kɔl-Diandaa.» Yeesu sɔla yinɔɔ mo sɔla tɔɔndanndo ( Matie 3.13—4.11 , Luke 3.21-22 , 4.1-13 ) 9 O telen kon, mí Yeesu can Nasarɛt o tàndá Kalile-o nin, mó hun. Mí Nsaŋ yin ndu Yurdɛn o peelo. 10 Tuma o va fulaa o mɛnndan nin-ndo, mó ca halataalaa kumbinndo. Mí Kɔl Hala-o toal ndu coo maa kangbo. 11 Mí diomndo fula o halataala aa: «Po ni ya kaola taw-vo n co ni, a hɛnan ya taw.» 12 Fɔ́ɔ́fɔ̀, mí Kɔl-Diandaa yaa Yeesu o lɛŋnde veselɛilen nin. 13 Mó kɔ tosa lon palɛi belehiɔɔlu, Setana va ndu tɔɔndanndo. Nda visia yondoa va latulu ni, mí mɛlɛkaa va ndu ikɛi. Yeesu veelu vanaa yɔɔyaa nda hiɔɔlu ( Matie 4.12-22 , Luke 4.14-15 , 5.1-11 ) 14 Mɛɛ nda bii Nsaŋ, mí Yeesu kɔannun Kalile. Mó va yondaa a Yoongu kɛndɛ Hala-o o kɔɔ, 15 mó va dimio aa: «Telenndo tiiya, masale Hala len le sɔɔnguu. La mal yɔŋ vɔɔndo, mì la mangalan, mì la laalan Yoongu Kɛndɔɔ!» 16 O va mɛmma ihɛllan Kalile demullo, mó ca Simɔn nda Andre puapilɛ ndɔ, a va yalala ndalan malɔɔ o mɛmma ihɛllan nin, kani vanaa yɔɔyaa nda va ni. 17 Mí Yeesu dimul nda aa: «La del-la kɔɔli, mì siinguu niaa vanaa yɔɔyaa n'vanndacieea.» 18 Fɔ́ɔ́fɔ̀, má mal yalala ndalan, má kɔa ndu kɔɔli. 19 Ndáà kɔlan lándán, mó ca Nsaki po Sebede-o nda Nsaŋ puapilɛ ndɔ, nda bɛɛ a va o dɛ̀ndɔ̀ɔ́ nin, a va yalala ndalan toosiaa. 20 Mó veelu nda dɔ́ɔ́. Má mɛi Sebede fuɲa nda o dɛ̀ndɔ̀ɔ́ nin ndon nda vanaa ndaa baalaa, má kɔa Yeesu kɔɔli. Langbanɔ ɲina vɔɔndo va saangiaa-o ( Luke 4.31-37 ) 21 Mí Yeesu nda kaandeŋaa ndɔa kɔa Kapɛrnaum. Paale pɛngiaalen tiiyaa, mí Yeesu luɛi o cɛi lekaando nin, mó can vannda pɛɛkoo. 22 Mí kɔndɔfillo bii nda a mɛɛ o va pɛɛkoo yɛ, kani a kpaayaa o va pɛɛkoo ni, o ve maa vanaa pɛɛkaa latɔŋnda le. 23 Nduyɛ vanndo pum va o cɛi lekaan kon nin, ɲina vɔɔndo va ndu kɔɔli, mó yonda aa: 24 «Yɛɛ n yeema yɛ naa yɔŋndo, nɔm Yeesu fula Nasarɛt-o? Le naa ciiyo n hin ni? I sina vana n co-o, O-Diandaa Hala vem-ndo n co ni.» 25 Mí Yeesu deŋul ɲina vɔɔndo aa: «Mei ma fula langbanɔɔ ho nin!» 26 Mí ɲina vɔɔn kon hiiluu langbanɔɔ taw-taw, mó yonda coocoo kpélén o fula o va-o! 27 Mí siòònde bii nda kpow, má muungu ɲuunianndo aa: «Dɛnɛ yɛɛ co yɛ hoo? Pɛɛku sɛnɛi celen co vɛlɛ hoo ni, o nɔ bɔɔ kpaayaa. Hali ɲinaa vɔɔnda, langbanɔɔ ho co nda deŋullo mà va sɔɛi ndɔɛi biyɔɔ.» 28 O kon, mí tɔ́ɔ́ ndɔɔ keleŋa tiw cɔ́-cɔ́ o tàndá Kalile-o nin kpow. Yeesu singi vanaa lanàá taw ( Matie 8.14-17 , Luke 4.38-41 ) 29 Ndáà fulaa o cɛi lekaando nin, má kɔa nda Nsaki a Nsaŋ o Simɔn nda Andre-a lo cɛinin. 30 Lefu laandu Simɔn-ndo va ihini a dialun tuwvon. Fɔ́ɔ́fɔ̀, má kɔ dimul Yeesu sɔɛi ndɔɛi. 31 Mó sɔɔnguu, mó bii ndu baa, mó cua ndu, mí dialun tuwvon mal ndu. Mó kandu bɛɛ nda ɲɛdiaa keo. 32 Paalen delɔɔ, mí ɲumndan má toal. Má cuu ndu vanaa lanàà súú-súù ka a vanaa ɲinaa va kɔɔli-a. 33 Mí kobio kpede kɔ cuungian o dio lon. 34 Mó singi vannda taw a nààla yɛ́-yɛ́lan. Mó toaw vɛlɛ ɲinaa vɔɔnda vanaa bɔɔ-bɔɔ kɔɔli. Kɛ o ve ɲinaa vɔɔnda malɔɔ sɔɛi le, kani ndáà sina ndu. Yeesu balu o tàndá Kalile-o nin ( Luke 4.42-44 ) 35 Idiiyo púŋ, ɲumndan ma va vɔ, mó can le kɔlan o lɛŋnde veselɛilen lepum nin, mó kɔ va piɛilen. 36 Mí Simɔn nda caaŋaa ndɔa can dɔ́ɔ́ ndu nuwviaa. 37 Ndáà saalɔnndo ndu, má dimul ndu aa: «Vannda kpede co nɔm nuwviaa.» 38 Mó mulul nda aa: «N kɔnnun nɛɛ celen, o cieon pɔmbɔn co macɛlu nanu-on, haliko mi i kɔ yonda vɛlɛ sɔɛi Hala-e lon, kani lelan ya hin ni.» 39 O kon mó kɔa o tàndá Kalile-o kpow nin, mó va sɔɛi Hala-e yondaa o cɛila lekaanndan nin a ɲinaa vɔɔnda tovɔɔ. Yeesu singi vana nàà siaŋaa ( Matie 8.1-4 , Luke 5.12-16 ) 40 Mí vana nàà siaŋaa hun o ndu lo, mó hun baŋ vulan ndu o labɛngunin. Mó tɛɛlun ndu aa: «Taa cɛl pɛ, i yeema ma singi ya, mì dendu Mɛlɛka o hɔl.» 41 Mí ɲííye bii Yeesu a ndu. Mó siɛndi baa, mó pilan ndu, mó dimi aa: «I cɛl, siongu!» 42 Fɔ́ɔ́fɔ̀, mí nàà siaŋaa faŋan ndu, mó diandu. 43 O kon kɔɔli, mí Yeesu dimul ndu le kɔnndan, mó dimul ndu kpéŋ-kpéŋ aa: 44 «Caa dɛ! Dimul vana-vana ndi le, kɛ kɔ cɔmnun vanaa-solia-lasálàá, mà tosa ɲɛ Moise sɛva le vana co maa nɔm-ndo dindio-o, haliko mi ken va seilen le nda.» 45 Kɛ langbanɔ kon fulaa dɔ́ɔ́, mó kandu ndi keelaa a yondaa le vannda ndi dimullo. Le kɔlɔ kon, Yeesu ndóò nɔla lɛ luɛyɔɔ o kobi oo kobi nin te, fɔ o vionnɔnndo nin. O cieon kɔɔli, o lɛŋnde veselɛilen nin ndóò lo nin ni, mì vannda ndáà fula nɛɛ-nɛɛ ka le kɔlan o ndu lo. |
© Alliance Biblique en Guinée
Bible Society in Guinea-Conakry