Na wën ke jɔkï lɛ̈k röt kapäc, an, “Wok cïï ee kënë duëër looi! Köölë, ee kööl ë wël piɛth, acuku keek bï mɔ̈k röt. Na lok lɔ tïït agut cï bɛ̈n de akɔ̈l thok, ke ŋicku nɔn bï ë wo luöi këtuc. Ënɔɔnthiinë lokku, buk bäny ke meliik lɔ lɛ̈k!”
“Tiëŋkï, dhueny kën kɔn yök kekë moc abï meth yök, ago mɛwä dhiëëth, ku abïk meth cäk rin, an, Emanwɛl, (të pukë yen ë thoŋda, yen aye, “Nhialic ee tɔ̈u kekë wook”).
Jam në këde Yecu de Nadhareth, luɔi cï Nhialic e tɔc në Wëidït ɣer, ku gɛ̈m riɛl. Ago piny aa caath ke ye këpiɛth looi, ku tɔ kɔc dem kɔc cïï jɔŋdït rac cieŋ ë ciɛɛŋ rac, luɔi ciɛthë Nhialic ke yen.
Kë cuk tïŋ ku piŋku, en a guïïrku week, ke we bï abärɔ aa mat në wook ëtök ayadäŋ: ku ë yic abärɔdan yok mat yen aye abärɔ de Wääda kekë Wëndɛn Yecu Kërtho: