Iwe, Jesus a üreniir, “Kot a fen ngenikemi ewe tufich ämi oupwe silei usun monomonen ewe Mwün Kot. Nge chokewe mi nom lükün repwe rong meinisin lon pworausen awewe.
Ewe tipachem sia arongafeili, iei än Kot we tipachem mi monomon, a monola seni aramas, nge Kot a fen amolätä me mwen än fanüfan esamwo wor, pwe sipwe küna ling ren.
Iwe, iö Apolos? Pwal iö Paulus? Äm aia chök nöün Kot chon angang mi alisikemi pwe oupwe lükü Kraist. Eman me eman äm aia föri ewe angang ach Samol a awisa ngenikem.
Ra apasa pwe ir nöün Kraist chon angang. Üa aloni alon eman mi umwes, ngang eman nöün Kraist chon angang mi mürina seniir! Üa fokun angang weires lap seniir, üa nom lon imwen fötek lap seniir, üa angei wichiwich lap seniir, üa arap ngeni ar repwe nieila lap seniir.
Are üa mochen aingaing, üsap eman aramas ese wor an mirit, pun üpwe kapas won mine a let. Nge üsap mochen aingaing, pun üsap mochen pwe eman epwe ekieki ngeniei pwe üa tekia seni mine a küna rei ika rongorong seniei.
Lon än Kot tipachem me tipemirit meinisin a apwönüetä mine a fen eäni akot o asile ngenikich an ekiek mi monomon a fen filätä pwe epwe aunusala ren Kraist.
Kich sia pwärätä pwe a fokun lapalap monomonen ach lükülük: I a pwäla lon fituk, a pwä pwe a pwüng me ren Ngünmifel, chon läng kana ra küna i, chon fanüfan ra rongorong pworausan, won fanüfan mi wor chon lükü itan, Kot a angeatä lon lingan.
Pokiten eman soumas epwe tümwünü än Kot angang, i epwe eman mi unusöch lon manauan, esap eman mi lamalamtekia are songokai, are eman mi ünüpuch, are rochongau are tipemong won moni.