4. Mose 21 - O Debleskro Drom 2021 (Sinte)I Israelitarja wenn sorleder har i Kanaanitarja 1 Un har ko baro rai pral o foro Arad, ko Kanaanitari, kai djiwell an ko them, kai o kham pralstunes hi, shunas, kai was o Israel ap ko drom pash Atarim, djas job peskre lurdentsa pash lende un kuras pes lentsa, un tchiwas menshen lendar pandlo. 2 Koi das pes o Israel sowel glan o baro Debleste, un jon penan: “Te deh tu kal menshen an mare wasta, kamah mer lengre forja paash te krell.” 3 Un o baro Dewel shunas ap o Israel un das kol Kanaanitarjen an lengre wasta. Un jon maran len un kran lengre forja paash. Un dan ko kotar them o lab ‘Horma’. O sasterno sap 4 Palle mukan jon koi berga Hor pal pende un djan dureder ap ko drom, kai djal pash o Baro Lolo Pani. Jaake djan le trul ko them, kai djiwan kol Edomarja. Un i Israelitarja wan chojedo ap o drom. 5 Un jon tchingran ap o Debleste un ap o Moseste un penan: “Hoske anal tu men dran o them Egiptia win, te meras mer an o mulo tato them, kai hi kek maro un kek pani? Un menge well djungelo ko chapastar, kai kek thulepen dren hi?” 6 Koi bitchras o baro Dewel tchilatche sapa mank kol menshende. Kolla dandran len jaake, te meran bud Israelitarja. 7 Koi wan jon pash o Moseste un penan: “Mer anam doosh ap mende, har tchingram ap o baro Debleste un ap tute. Mange o Debles menge, te lell job kol sapa mendar!” Un o Mose mangas kol menshenge. 8 Koi penas o baro Dewel ap o Moseste: “Kre tuke i sap dran saster! Un tchip les ap i lengsto kasht! Koon dandedo was un dikell koi pre, kowa atchell djido.” 9 Koi kras o Mose i sap dran saster un tchiwas les pre ap i kasht. Kanna te was jek i sapestar dandedo, dikas kowa ap ko sasterno sap un atchas djido. 10 Un kol Israelitarja djan dureder, un atchan i tsiro ap i platsa Obot. 11 Un kotar djan le dureder un atchan i tsiro ap i platsa Ije-Abarim an ko mulo tato them, ap koi rig ko themestar Moab, kai o kham pre djal. 12 Kotar djan le dureder, un atchan i tsiro pash ko pani Sered. 13 Kotar djan le dureder, un atchan i tsiro an ko mulo tato them pash o pani Arnon ap koi rig, kai o kham tato hi. O pani Arnon nashell mank o them Moab un o them, kai i Amorarja djiwenn. 14 Doleske hi tchinlo an ko liil, hoi o baro Debleskre lurdendar rakrell: “Ko foro Waheb an o them Sufa un ko pani Arnon, 15 hoi i berga tele nashella pash ko foro Ar un djal bis pash o them Moab.” 16 Un kotar djan jon pash o pani Beer. Koja hi koi brunna, kai o baro Dewel ap o Moseste penas: “Le kol menshen khetne! Me kamau len pani te dell.” 17 Ap ko tsiro giwas o Israel koi gili: Pani, ab pre! Giwenn pral leste! 18 Kaja hi koi brunna, hoi kol pralstune wi-hadan. Lengre kashtentsa, awa, lengro rajeskro kashteha, hadan le lat win. Palle mukan le o pani Beer pal pende un djan dureder un wan pash Mattana. 19 Un kotar djan le dureder un wan pash Nahalijel, un kotar pash Bamot-Baal. 20 Un jon mukan Bamot-Baal pal pende un wan an ko telstuno them, hoi an o them Moab tchiddo hi, pash koi berga Pisga, hoi tele dikella ap ko pani Jordan. 21 Un o Israel bitchras murshen pash o baro rajeste pral i Amorarja, – kowa kharas Sihon, – un mukas leske te penell: 22 “Muk man mank tiro them te djal ap i wawar rig! Mer kamah ap o drom te atchell un gar ap i hachetikri phub un an o drakengro them te djal. Kamah witar gar dran tumare brunne pani te pijell. Ap o drom kamah mer te atchell, bis te wah ap i wawar rig.” 23 O Sihon mukas i Israelitarjen gar an leskro them. Job las peskre tsele lurden khetne, un djas win an o mulo tato them, te kurell lo pes lentsa. Un har job pash o foro Jahaz was, djas lo pral lende un kuras pes lentsa. 24 O Israel his sorleder un das les o chareha un las lestar ko them peske, hoi hi mank o pani Arnon un o pani Jabbok un djal bis pash o them, kai kol Ammonarja djiwenna. Ko them, kai i Ammonarja djiwan, djas bis pash o foro Jaser. 25 Jaake las o Israel peske kal tsele forja, kai djiwan i Amorarja, ninna o foro Heshbon un kol tsele forja, kai koi pashel hi. Un i Israelitarja djiwan kote. 26 Heshbon hi ko baro foro, kai djiwas o Sihon, ko baro rai pral i Amorarja. Kowa kuras pes glan i tsiro o baro rajeha pral i Moabarja, un las leske leskro tselo them krik, bis pash o pani Arnon. 27 Doleske well penlo an i gili: Awenn an Heshbon, te well o Sihoneskro foro pale kerdo. 28 I jag was dran o foro Heshbon, dran o Sihoneskro foro was i jag. Koja chas o foro Ar an o them Moab, un kol berge pash o pani Arnon chas li pre. 29 Djungelo tuke Moab! Tumer menshe ko deblestar Kemosh han nashedo. Tire tchawe wan dino un nashan, un tire tcha wan pandlo anlo pash o Sihon, ko baro rai pral i Amorarja. 30 O Heshbon hi paash, un o tselo them bis pash o Dibon. Tchi atchas. I jag chatchras halauter pre bis pash i forja Nofach un Medeba. 31 Jaake djiwas o Israel an o them, kai i Amorarja djiwan. 32 Un o Mose bitchras murshen win pash o foro Jaser, te hatsenn le win, har sorelo ko foro hi. Un i Israelitarja lan ko fores penge dren, ninna kol gaba, hoi koi pashel hi. Un jon tradan kol Amorarja krik, kai koi dren his. O Israel hi sorleder har o baro rai pral o them Bashan 33 Palle rissran le pen un djan pral ap ko drom, kai djal an o them Bashan. Koi was o baro rai pral o them Bashan, – leskro lab hi Og, – peskre tsele lurdentsa pash lende, te kurell lo pes lentsa, un tapras len pash o foro Edrei. 34 Un o baro Dewel penas ap o Moseste: “Ma traash lendar! Me dom les an tire wasta, ninna o them i menshentsa. Un tu kress leha jaake, har kral o baro rajeha pral i Amorarja, o Sihoneha, kai an Heshbon djiwas.” 35 Un i Israelitarja dan o baro rajes Og un leskre tchawen un leskre tsele lurden, – kek lendar atchas pral. Un jon lan lengro them penge. |
© 2021 Romanes-Arbeit-Marburg e.V.
Erste Auflage
Alle Rechte vorbehalten
Die Lizenzvereinbarung erlaubt eine nicht-kommerzielle Nutzung des Textes. Änderungen des Textes sind jedoch untersagt. Der Rechteinhaber, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., muss bei jeder Veröffentlichung erwähnt werden. Für jegliche kommerzielle Verbreitung muss ein Herausgeber beim Rechteinhaber eine schriftliche Genehmigung beantragen.
Herausgeber und Vertrieb: Romanes-Arbeit-Marburg e.V., Germany
info@romanes-arbeit-marburg.de
ISBN: 978-3-00-068366-4
Illustrationen von Louise Bass und Horace Knowles © The British amp Foreign Bible Society, 1954, 1967, 1972, 1994, 1995
Farbige Illustrationen mit Erlaubnis von Louise Bass
Kartenmaterial generiert mit Bible Mapper © 2005-2010 von David P. Barret
Alle Rechte an den Karten © 2021, Wycliffe Bible Translators, Inc.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.