Biblia Todo Logo
Bìoball air-loidhne

- Sanasan -

Johanni 6 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)


O Yezous della panč zerya morshen te rhal

1 Pal i tsiro djas o Yezous ap i vavar rig o baro panyestar Galilea. Ko pani kharella ninna Tiberias.

2 Boud boud menshe djan leske palla. Yon dikan, havo baro koova yob an o Debleskri zoor kras ap i nasslende.

3 Khetne peskre malentsa djas o Yezous ap i berga, oun beshas pes lentsa tele.

4 His i tikno tsiro glan i biboldengre bare divessa, kay kharenna Passa.

5 Har o Yezous dikas, kay boud boud menshe leske palla djan, poučas lo o Filipestar: “Kay nay ginah mer yaake boud mare, te vell i tsele menshen rhapaske?”

6 Yob kamas te dikell, har leskro patsepen hi. Doleske poučas yob lestar kova. O Yezous djinas kokres, hoy yob kamas te krell.

7 O Filipo penas: “Ninna te vals men douy-sheel roupene beme, vals kova gar doha, te lell hakeno i tikno kotar maro.”

8 Yek leskre malendar, o Andreas, ko phraal o Simon Petrestar, penas ap o Yezouseste:

9 “Kate hi i čavo. Koles hi panč mare oun douy mače. Kova hi či yaake boud menshenge.”

10 O Yezous penas: “Penenn i menshenge, te beshenn pen le!” Koy his boud zenlepen. Oun yon beshan pen koy. Kolla his nay yaake panč zerya (5.000) morsha.

11 Oun o Yezous las kol mare, parkras pes pash o Debleste oun das len i menshende. Kova kras lo ninna kol mačentsa. Oun hakeno las yaake boud, har yob kamas.

12 Har yon halauter čalo his, penas yob ap peskre malende: “Čivenn i tsele kotya khetne, hoy pral ačan, te djal kova gar nashedo!”

13 Koy čivan leskre mala halauter khetne, hoy pral ačas kol marendar. Koy van deesh-te-douy marengre gone pherdo kol panč marendar.

14 Har kol menshe dikan, hoy o Yezous kras an o Debleskri zoor, penan le: “Kova hi čačepah ko Debleskro rakepaskro, kolestar penlo vas, kay vell lo ap kay phoub.”

15 O Yezous hayvas, kay kaman yon les te taprell, te krenn le les lengro baro ray. Doleske djas yob doureder pral ap koy berga, te vell lo peske kokres.


O Yezous djal ap o pani

16 Har i rat vas, djan leskre mala tele pash o pani,

17 djan an i bero, oun ouleran vergel o pani, te venn le an o foro Kapernaum. His rati, oun o Yezous his gar pash lende.

18 Koy phourdas i baro zorelo dourho pral o pani. Oun o pani vas divyo.

19 Har leskre mala panč, shob kilometarya vin ap o baro pani his, dikan le o Yezouses: Yob djas ap o pani, oun vas pash o bero. Oun yon lan traash.

20 Yob penas: “Me hom! Ma darenn!”

21 Koy kaman yon les an o bero te lell. Ap yek kopo his le ap i vavar panyeskri rig, kote, kay yon kaman te djal.


O Yezous hi o maro, hoy della o djipen

22 O vavar dives poučan pendar kol menshe, kay ačan ap i vavar panyeskri rig, kay o Yezous hi. Yon dikan, kay taysar yek bero čiddo his pash o pani, oun kay leskre mala djan penge. Yon djinan, o Yezous his gar pash lende.

23 Koy van vavar bere dran o foro Tiberias, oun čivan pen kote, kay rhans le ko maro, koleske o Yezous parkras pes pash o Debleste.

24 Har kol menshe hayvan, kay o Yezous bouder gar koy hi, vitar gar leskre mala, beshan pen yon an kol bere, ouleran vergel o baro pani, oun van an o foro Kapernaum, te rodenn les le.

25 Kote hatsan le les, oun poučan lestar: “Sikepaskro, kaana val tou kate?”

26 Penas o Yezous: “Čačepah, me penau t'menge: T'mer rodan man gar doleske, kay dikan i baro koova, hoy krom an o Debleskri zoor. T'mer rhan ko maro, oun van čalo. Doleske rodenn t'mer man.

27 Ma djivenn o rhapaske, hoy paash djala! Djivenn yaake, te lenn ko djipen, hoy gar pre-herella! O Mensheskro Čavo kokres nay dell t'men kova. Yaake sikras o Devel, kay kova leskro čavo hi.”

28 Koy poučan yon lestar: “Hoy hounte kras mer? Hoy kamell o Devel mendar?”

29 Penas o Yezous ap lende: “O Devel kamella, te patsenn ap koleste, kay yob bičras.”

30 Penan yon: “Kre menge i baro koova an o Debleskri zoor, te patsas mer ap toute! Sike men, hoy tou hayveh!

31 De men hako dives maro te rhal, yaake har mare phoure menshe rhan o Debleskro maro an o moulo them! Kova hi činlo an o Debleskro lab: Yob das len maro dran o bolepen rhapaske.”

32 Penas o Yezous: “Čačepah, me penau t'menge: Hi gar o Mose, kay das t'men o maro dran o bolepen. Kova hi miro dad, kay dell t'men ko čačo maro dran o bolepen.

33 O Debleskro maro hi kova, kay vas dran o bolepen, oun dell i menshen o djipen.”

34 “Ray,” penan yon, “de men ko maro hako tsiro!”

35 O Yezous penas lenge: “Me hom ko maro, kay della ko djipen. Koon pash mande vella, koles vell bouder kek bok. Oun koon ap mande patsella, koles vell bouder kek troush.

36 Hi yaake har me t'menge penom: T'mer dikan man, oun kamenn gar ap mande te patsell.

37 Halauter kolla, kay dell man o dad, venn pash mande. Oun halauter kolla, kay venn pash mande, kolen vitsrau me gar vin.

38 Me vom gar dran o bolepen te krap kova, hoy me kamau. Me vom te krap, hoy kova kamella, kay bičras man.

39 Oun o Devel kamella, te nashrap me kekes kolendar, kay yob man das. Yob kamella, te krap len i moulendar djido ap o palstouno dives.

40 Kova kamell miro dad: Hakeno, koon o čaves dikella, oun ap leste patsella, lell o djipen, hoy gar pre-herella. Oun me krau les i moulendar djido ap o palstouno dives.”

41 I bibolde his rhoyemen pral kova, kay yob penas: Me hom ko maro, hoy dran o bolepen tele vas.

42 “Hi kova gar o Yezous, ko Yosefeskro čavo?” penan yon. “Mer prindjrah leskro dades oun leskri da. Har nay penell lo: Me vom dran o bolepen?”

43 Koy penas o Yezous ap lende: “Ma rhoyrenn t'men pral kova, hoy me t'menge penom!

44 Kek nay vell pestar pash mande. O dad, kay bičras man, hounte anell les pash mande. Oun koon pash mande vella, koles krau me i moulendar djido ap o palstouno dives.

45 An o Debleskro lab činan kol Debleskre rakepangre: O Devel hi o sikepaskro halauterenge. Hakeno, koon ap o dadeste shounella oun krell, hoy yob kamella, vell pash mande.

46 Kek dikas o dades. Kova kokres, kay vas o Deblestar, dikas les.

47 Čačepah, me penau t'menge: Koon ap mande patsella, koles hi o djipen, hoy gar pre-herella.

48 Me hom ko maro, hoy dell t'men ko djipen.

49 T'mare phoure rhan ko maro, hoy o Devel len das an o moulo them, oun yon meran.

50 Me hom ko čačo maro, hoy dran o bolepen vella. Koon kova rhala, kova merell gar.

51 Me hom ko maro, hoy dell o djipen, oun hoy vas dran o bolepen. Hakeno, koon rhala kava maro, lell o djipen, hoy gar pre-herella. Oun ko maro hi miro mass. Me dau les i menshenge, te lenn le ko djipen.”

52 Kanna čingran pen kol bibolde, oun penan: “Har nay dell men ko morsh peskro mass te rhal?”

53 Koy penas o Yezous ap lende: “Čačepah, me penau t'menge: Te rhan t'mer gar o Menshengro Čaveskro mass, oun piyenn gar leskro rat, hi t'men gar o djipen, hoy gar pre-herella.

54 Koon rhala miro mass, oun piyell miro rat, lell o djipen, hoy gar pre-herella. Oun me krau les i moulendar djido ap o palstouno dives.

55 Miro mass hi o čačo rhapen, oun miro rat o čačo pipen.

56 Koon rhala miro mass, oun piyell miro rat, kova ačella an mande, oun me ačau an leste.

57 Yaake har o dad, kay bičras man, hi djido, oun das man o djipen, yaake dau me o djipen kolende, kay rhan miro mass.

58 Kava hi ko maro, hoy vas dran o bolepen. Koon kava maro rhala, lell o djipen, hoy gar pre-herella. Kava hi i vavar maro har kova, hoy t'mare phoure rhan.”

59 Kova penas yob an i biboldengri kangri, har yob an ko foro Kapernaum lenge o Debleskro lab penas.

60 Har kolla, kay leha djan, kova shounan, penan boud lendar: “Kova hi kek shoukar koova, hoy yob koy penella. Koon shounell kova nay?”


Boud menshe djan bouder gar o Yezouseha

61 Har o Yezous lendar hayvas, kay yon pen pral leste rhoyrenna, penas lo ap lende: “Rhoyrell t'men kova?

62 Hoy krans t'mer, te dikans t'mer, te djal o Mensheskro Čavo pale an o bolepen?

63 O Debleskro Dourho hi kova, kay dell o djipen. O mensheskri zoor nay krell kova gar. Mire laba, hoy me t'menge penom, van dran o Debleskro Dourho. Doleske anenn le t'menge ko djipen.

64 Mashkral t'mende hi menshe, kay patsenn gar.” O Yezous djinas, koon kolla his, kay patsenn gar. Ninna djinas lo, koon ap leste phoukrella.

65 Oun yob penas doureder: “Doleske penom me t'menge, kay kek nay vell pestar pash mande. O dad kokres nay anell les pash mande.”

66 Ap ko tsiro tserdan pen boud kolendar pale, kay leske palla djan, oun djan bouder gar leha.

67 Koy poučas o Yezous kol deesh-te-douyendar: “Kamenn t'mer man ninna te moukell?”

68 “Ray, pash koneste djas mer?” penas o Simon Petro. “Tout hi laba, kay denn men o djipen, hoy gar pre-herella.

69 Mer patsah oun djinah, tou veh o Deblestar. O Devel bičras tout.”

70 O Yezous penas lenge: “Me rodom t'men deesh-te-douyen vin. Oun an yekeste t'mendar hi o beng.”

71 Yob rakras o Youdasestar, leskro dad hi o Simon Iskariot. O Youdas his yek kol deesh-te-douyendar, kova kay phoukrella ap leste.

Tous droits réservés

Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.

Romanes-Arbeit Marburg e.V.
Lean sinn:



Sanasan