Johanni 5 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Yezous krell i banges sasto 1 Pal kova his i baro Debleskro dives i biboldenge. Oun o Yezous djas an o foro Yerusalem. 2 An o foro Yerusalem his i pani pash ko foreskro voudar, kay kharella bakrengro voudar. Ko pani kharella ap hebretikes Betesda. Kote his i thopaskro kheer, kay panč bare iseme dren his, kay pre his. 3-4 Kote his boud nassele čiddo: Save, kay nay dikan gar, oun save, kay nay nashan gar, oun bange. 5 Mashkral kolende his i morsh, kay his triyanda-te-orhta (38) bersha nasselo. 6 O Yezous dikas les koy čiddo, oun djinas, kay his yob i rah tsiro nasselo. “Kameh tou sasto te vell?” poučas lo lestar. 7 “Ray,” penas ko nasselo, “man hi kek, kay anell man an kava pani, te vell djipen dren oun djal pre oun tele. Oun te kamau me an ko pani dren te djal, hi i vavar sikeder glan mande an o pani.” 8 Penas o Yezous ap leste: “Ste pre! Le tiro čiben oun dja!” 9 Har o Yezous kova penas, vas ko morsh sasto, las peskro čiben oun djas trouyel. Ko dives his i Debleskro dives. 10 Dran kova penan kol pralstoune bibolde ap koleste, kay sasto vas: “Kava dives hi o Debleskro dives. Kava dives hidjress tou tiro čiben gar!” 11 Penas yob ap lende: “Kova, kay kras man sasto, penas ap mande: Le tiro čiben oun dja!” 12 “Oun koon hi ko morsh,” poučan yon, “kay penas ap toute: Le tiro čiben oun dja?” 13 Kova, kay sasto vas, djinas les gar. O Yezous moukas ko thopaskro kheer, har dikas lo kol boud menshen koy. 14 Pal i tsiro tapras o Yezous ko morshes pale an o Debleskro baro kheer. “Tou hal kanna sasto,” penas lo ap leste, “kre kek čilačo koova bouder, te vell gar boudeder ap toute har ko nasslepen!” 15 Koy djas ko morsh pash kol pralstoune biboldende oun penas: “Kova his o Yezous, kay kras man sasto.” 16 Pal kova lan i bibolde o Yezouses palla. Yon his rhoyedo, te kras yob i nasseles ap o Debleskro dives sasto. 17 O Yezous penas lenge: “Miro dad boudrell o tselo tsiro. Yaake krau me kova ninna.” 18 Doleske kaman kol bibolde gomme boudeder, te marenn le les. O Yezous kras gar kokres i nasseles ap o Debleskro dives sasto. Yob penas ninna, kay o Devel leskro dad hi, oun kras pes yaake har o Devel. O Yezous hi o čačepaskro ray pral halauterende 19 O Yezous penas ap lende: “Čačepah, me penau t'menge: O čavo nay krell či pestar. Yob dikell, hoy o dad krella. Oun kova, hoy krell o dad, kova krell ninna o čavo. 20 O dad kamell o čaves oun sikrell leste halauter, hoy yob krella. Ninna vavar bareder koova sikrell lo leste, yaake kay krenn t'mer bare yaka. 21 Har o dad i moulen pre djangrella, oun dell len o nevo djipen, yaake nay dell ninna o čavo o nevo djipen, kones yob kamella. 22 O dad rakrell pral kekeste i phagi vin. Kova das lo an peskro čaveskro vast, te vell leskro čavo o čačepaskro ray pral lauterende, 23 te sharenn le halauter o čaves, yaake har sharenn le o dades. Koon o čaves gar sharella, kova sharella vitar gar o dades, kay bičras o čaves. 24 Čačepah, me penau t'menge: Koon miro lab shounella, oun patsell ap koleste, kay man bičras, koles hi ko djipen, hoy gar pre-herella. Pral leste vell kek phagi vi-rakedo. Yob moukas ko merepen pal peste, oun djas an o djipen. 25 Čačepah, me penau t'menge: Ko tsiro vella oun hi kanna kay, kay i moule shounenn i gole o Debleskro čavestar. Oun kolla, kay shounenn, kay dell yob gole, kolla djivenna. 26 An o dadeste hi o djipen. Kova das lo ninna peskro čaveste, te vell an leste ko djipen. 27 Yob hi o Mensheskro Čavo. Oun o Devel das an leskro vast, te rakrell lo i phagi vin pral i menshende. 28 Ma krenn bare yaka, te penau t'menge: Ko tsiro vella, kay i tsele moule shounenna, te kharell lo len. 29 Oun yon venn dran i moulengre khera vin. Kolla, kay lačo koova kran, venn djides kerdo, te lenn le ko djipen, hoy gar pre-herella. Oun kolla, kay čilačo koova kran, venn djido kerdo, te lenn le i phagi. 30 Mandar nay krau me či. Me rakrau o čačepen vin, yaake har o Devel mange penella. Kova, hoy rakrau pral i mensheste vin, hi čačo. Me krau gar, hoy me kamau. Me krau halauter, hoy kova kamella, kay bičras man.” O Devel bičras o Yezouses ap i phoub 31 “Me te penoms kokres pral mande vin, vals kova či moldo. 32 Man hi yek, kay penell t'menge, koon me hom. Kova, hoy yob penell pral mande, kova hi čačo. 33 T'mer bičran morshen pash o Yohanneste, te shounenn lestar pral mande. Oun yob penas pral mande o čačepen. 34 Man hounte vell kek mensho, kay penell pral mande vin. Hi t'menge, kay rakrom pral kova, hoy o Yohanni pral mande penas, te patsenn t'mer oun venn dran o čilačepen oun o merepen vin lino. 35 O Yohanni his i momeli, kay rhačas. Oun i tikno tsiro hans t'mer barhtelo pral kova, hoy yob penas oun kras. 36 Man hi čomone, hoy penell t'menge feteder o čačepen pral mande vin har o Yohanni. Kova hi ko koova, hoy krau, kolestar o dad mange penas, te krap kova. Kova sikrella, kay o dad bičras man. 37 Ninna miro dad, kay bičras man, penas t'menge, koon me hom. T'mer shounan les gar, vitar gar dikan les t'mer. 38 T'mer patsenn gar an t'mare djia, hoy yob penas. Doleske patsenn t'mer gar, kay me kova hom, kones o Devel bičras. 39 T'mer rodenn o djipen an o Debleskro lab oun patsenn, kay hatsenn kote ko djipen, hoy gar pre-herella. Oun čačepah, o Debleskro lab rakrell mandar. 40 Pash mande kamenn t'mer gar te vell, te lenn ko djipen, hoy gar pre-herella. 41 Hi mange či moldo, te vap sharedo i menshendar. 42 Me prindjrau t'men oun djinau, kay hi gar o Debleskro kamlepen an t'mende. 43 Miro dad bičras man pash t'mende. T'mer lan man gar pre. Te vell i vavar, koles kek bičras, koles lenn t'mer pre. 44 Har nay patsenn t'mer mange? T'mer rodenna, te vell yek i vavarestar sharedo. Te venn t'mer o Deblestar sharedo, kova hi t'menge či moldo. 45 Ma patsenn, kay me phoukrau ap t'mende pash miro dadeste. Koy hi i vavar, kay phoukrell ap t'mende: O Mose, kolestar patsenn t'mer, kay hi lo ap t'mari rig. 46 T'mer te patsenn čačepah, hoy o Mose t'menge penas, patsans t'mer ninna ap mande. Yob činas pral mande. 47 T'mer te patsenn gar, hoy o Mose činas an peskre lila, har nay patsenn t'mer, hoy me t'menge penau?” |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.